"Dit floden för dig": en roman hur kvinnor upptäcker kraften i sina egna val

Det är 1940-tal, Colorado. Den tonåriga Victoria Nash lever och arbetar på en persikofarm som ensam kvinna i en familj fylld av destruktiva män. Av en slump möter hon främlingen Wilson Moon på gatan och de faller handlöst för varandra. Relationen är lika passionerad som förbjuden. När Victoria blir gravid tvingas hon fly upp
i bergen och bosätta sig i ett litet skjul. Samtidigt stiger floden i dalen och hotar att utplåna hennes hem och allt hon känner till.

Shelley Read – varifrån kom idén till en så extraordinär karaktär som Victoria Nash, en kvinna före sin tid?

– Victoria Nashs karaktär var alldeles glasklar i mitt huvud. Kanske beror det på att hon förkroppsligar många egenskaper hos kvinnor i min familj och från mitt lilla samhälle – tuffa, lojala, snälla och ödmjuka kvinnor som arbetar hårt och gör sådant som behövs göras. I Victoria hittade jag också en viss naivitet och följsamhet, som är en känsla jag minns från min egen ungdom. Victoria vill alltid göra rätt, men hon är osäker på sig själv. Detta börjar dock att lossna när hon träffar Wilson Moon. Det är först när hon lär sig att lita på sitt hjärta och sin styrka som Victoria finner sin väg. Många kvinnor begränsas tills de upptäcker kraften i sina egna val och Victoria påminner oss om att dessa val kan vara otroligt svåra, men att det är så vi blir oss själva.

Kan du berätta lite om Iola – och hur Iola inspirerade bokens miljö och tema?

– Från 1896 var Iola i Colorado ett litet boskapssamhälle längs med Gunnisonfloden. Det var tre avgörande komponenter som bidrog till Iolas uppgång och fall: boskapsuppfödningen, järnvägen och framför allt tillgången till vatten. Under sin peak hade Iola en befolkning på cirka 250 personer och de flesta försörjde sig genom ranch-, jordbruks-, och flugfisketurism. Men precis som jag skriver i romanen valde USA:s regering att anlägga en ny damm och reservoar i den delen av Gunnison Valley. Jag har länge undrat hur invånarnas liv och förluster såg ut under den tvångsförflyttning som har en både lång och tragisk historia i den amerikanska västern.

Träden har en enorm närvaro i din bok. Varför valde du att göra dem så centrala?

– Jag älskar träd! Victorias fruktträdgård ger henne ett syfte när allt annat går förlorat. Victorias träd blir en metafor för flera av romanens centrala teman, särskilt de om familj, rötter och moderskap, om tvångsförflyttning och hoppet om ”motståndkraft i ny jord”. Även vilda träd spelar en stor roll i romanen. I Colorado skiljer sig ekosystemen åt beroende
på höjd; därför byts trädslagen ut allteftersom Victoria flyr högre och högre upp i bergen. Träden symboliserar hur långt hemifrån Victoria har flytt.

Victoria pratar om idén om att ”bli till” – var kommer det från?

– Jag har länge inkluderat ursprungsamerikanska författare och verklighetskoncept i de klasser jag undervisar på universitetet, och en av de mest spännande idéerna jag undervisar om är förståelsen av cyklisk tid. I en sådan världsbild är kärnan att allt liv är i ett konstant tillstånd av tillblivelse. Jag ser det återspeglas i alla aspekter av den naturliga världen, och det präglar verkligen min självkännedom.

Var det någon del av berättelsen som var särskilt svår att skriva? Vilken karaktär poppade upp av sig själv, och vem var svårare att föreställa sig?

– Wilson Moon var inte ”svår” att skriva i sig, men han var verkligen den karaktär som jag var mest försiktig med. Jag skulle inte kunna skriva en berättelse om tvångsförflyttning i den amerikanska västern utan att inkludera den inhemska erfarenheten, men jag är också medveten om mina begränsningar när det gäller att korrekt och respektfullt berätta Wills historia. Det är viktigt att ursprungsbefolkningen är representerad, men det är också viktigt att inte försöka äga deras berättelser. Forskningen är avgörande, men kan endast ta mig som författare en bit på vägen. Jag bestämde mig för att jag bara kan känna Will som Victoria känner honom – med djup tillgivenhet men från ett visst kulturellt avstånd. Det jag hoppas lyser igenom för läsaren är det gemensamma djupet i Wills och Victorias hjärtan. Jag önskar att fler människor kunde överskrida kulturella fördomar för att förenas på det sättet.

Persikor är en utsökt frukt och de är avgörande för handlingen. Varför valde du just persikor?

– Coloradopersikor från Western Slope är kända för sin sötma. De flesta odlas i den frodiga jordbruksmarken i North Fork och Grand Valleys, där de svala nätterna och varma dagarna, kombinerat med mineralrikt smältvatten, förhöjer deras smak. Persikoträd trivs inte i det höga, torra klimatet i Gunnison County, och troligtvis har inga faktiska invånare i Iola någonsin försökt odla dem – men det är just därför jag valde ”Nashs mirakelpersikor” för att ena den annars så splittrade familjen, samt som en metafor för möjligheten att växa trots svåra omständigheter.

Vi längtar efter att få veta vad du skriver på nu! Kan du ge oss en glimt av vad som väntar?

– Jag jobbar på en andra roman nu. Den tar med läsarna från kolgruvorna på landsbygden i Skottland till Colorados sydöstra slätter och Sangre de Cristo-bergen. Jag älskar dessa landskap!