Straff är Ann-Helén Laestadius andra bok i Sápmitrilogin som skildrar samernas liv, utsatthet och trauman. Vi följer fem renskötarbarn under 1950-talet som tvingas gå i nomadskola. Det som väntar dem är en minst sagt obehaglig tillvaro där den samiska kulturen förtrycks och förbjuds. Efter trettio år har barnen växt upp och går skilda vägar för att överleva och hantera deras trauman. Men en dag återvänder husmor som att inget har hänt – men det blir uppenbart att ingen har glömt. En berättelse om samiskt trauma baserad på verkliga händelser om svenska statens svek mot ursprungsbefolkningen.
Linnea Axelssons nästan 800 sidor långa diktepos, som 2018 tilldelades Augustpriset, berättar om två samiska familjer vars öden speglar samernas moderna historia från 1900-talets början till vår tid. Skärva för skärva växer ett känslomässigt landskap fram, samtidigt som familjernas liv flätas samman med Sveriges koloniala politik.
I år är Linnea Axelsson aktuell på nytt med romanen Magnificat.
Läs mer: 10 böcker med potential att bli framtida klassiker
Även om den hypade debutromanen Kaffe med mjölk inte skildrar ett uttalat samiskt perspektiv är den likafullt en modern litterär utsaga från Sápmi. Författaren Ella Maria Nutti har varit ledare för samiska skrivkurser, och i vår intervju med henne om romanen berättar hon om vilka samiska författarkollegor som betytt mest för henne.
Kaffe med mjölk handlar om en mor och en dotter, som har ett lika långt känslomässigt avstånd mellan varandra som avståndet mellan Gällivare och Stockholm. Mamman ska resa ned till dottern som flyttat till Stockholm för att plugga juridik, och målet med resan är att hon ska komma till skott och berätta om sitt cancerbesked. Men relationen emellan de båda är så komplicerad, och de tillhör inte längre samma kultur. Kampen för att nå fram till varandra hoppas leda fram till en mycket, mycket berörande upplösning.
Mats Jonsson är serietecknare och författare från Kramfors, och inför den senaste serieromanen När vi var samer har han gjort ett omfattande researcharbete, som resulterade i att han upptäckte och lärde sig mer om sitt eget samiska ursprung. I boken skymtar kända norrlandsprofiler förbi, och samtidigt som boken berättar mer om när Sápmi koloniserades, utgör den en röst från det norra Sverige av idag.
I Herrarna satte oss hit; om tvångsförflyttningarna i Sverige som vann Augustpriset för Årets fackbok 2020 skriver Elin Anna Labba om tvångsförflyttningarna av renskötande samer i Sverige. Dessa inleddes för hundra år sedan, och de första som tvingades iväg lämnade sina hem i tron att de skulle få komma tillbaka. Författaren har samlat berättelser, foton, brev och jojktexter, och fram träder en kör av röster från de som inte längre kan berätta. Boken skildrar ett hårt liv, renar som går förlorade när de vänder norrut mot tidigare marker, barn som lämnas till släktingar och sedan blir kvar. Sorg som tystas men ändå förs vidare.
Här är en kommande roman att hålla ögonen på! I maj släpps Mikael Berglunds nya bok Ovanjorden – en roman om Oskar som sommarjobbar på en förskola i Ammarnäs och som förälskar sig i renskötartjejen Eija. Mikael Berglund är författaren bakom Ett föremåls berättelse om obesvar 2015 och Smekmånader 2017. Han arbetar till vardags på Bokcafé Pilgatan i Umeå, vilket i sammanhanget måste lyftas som ett litteraturens centrum i norr.
I denna maffiga antologi, som Patricia Fjellgren och Malin Nord varit redaktörer för, tecknas en mångsidig bild av Sápmi idag och hur det samiska folket är påverkade av sin historia. Bland de medverkande författarna finns bland andra Sofia Jannok, Elin Anna Labba, Ann-Helén Laestadius, Ella-Maria Nutti och Nils-Áslak Valkeapää. Boken visar hur komplex situationen är i norra Sverige, och är en mycket bra ingång till att förstå hur konflikter och politik, men också rent och skärt förtryck i vår historia har format verkligheten här och nu.
Moa Backe Åstot, en renägande same i Jokkmokk, debuterar med ungdomsromanen Himlabrand i april. Boken är en berättelse om arv och släktrelationer och här möter vi Ánte vars liv är präglat av de samiska traditionerna. För honom är det självklart att han, som familjens enda barn, ska fortsätta arbetet med renarna. Men plötsligt finns det något annat där, något som pockar och drar. Känslorna för bästa kompisen Erik har utvecklats till något större. Men vad skulle alla andra säga om de visste? Går renskötarlivet att kombinera med det liv Ánte vill ha?
INTERVJUER, TÄVLINGAR OCH ERBJUDANDEN FRÅN ADLIBRIS OCH BOOKBEAT, MEN FRAMFÖR ALLT – MASSOR AV BOKTIPS!
Prenumerera på Selmas boktips
Mattias Timander
Mattias Timander är litteraturvetare och kulturskribent från Kiruna, och jobbar som redaktör på SelmaStories. Instagram: @mattiastimander