Mari Jungstedt: "Man behöver göra platsen till sin, annars är risken stor att det inte fungerar"

Vad händer med en människa som tas helt ur sitt vanliga sammanhang utan att knyta an till den nya platsen? Mari Jungstedt skildrar med skärpa skandinaverna på Gran Canaria i sin senaste deckare Det förlovade landet.

Många drömmer om att flytta till solen så här års, till ett enklare liv med bad och värme året runt. Vakna upp i semesterparadiset. En lugn dag på stranden, ett svalt glas vin på en uteservering. Och så plötsligt slår ondskan ner. Ett brutalt mord och en vardag så långt från det normala man kan tänka sig. Mari Jungstedt har fått med precis allt i sin senaste deckare Det förlovade landet, som utspelar sig på Gran Canaria. Men inte bara i det semesterparadis vi är vana vid att förknippa med landet ­– boken visar också en viktig del av öns historia, som varit mer dramatisk än man kan tro.

Las Palmas, Gran Canaria

Skildrar dramatisk frihetskamp

I tillbakablickar får läsaren följa hur den moderna charterindustrin grundlades på ön under 1950-talet och även den kanariska frihetskampen under 1970-talet – en kamp som var blodigare och mer militant än vad många känner till. I inledningen Det förlovade landet skildras ett bombdåd på flygplatsen i Las Palmas som inträffat på riktigt, men som många inte kommer ihåg. Vad många däremot minns än idag är vad detta bombdåd indirekt orsakade: genom att flygplatsen tvingades stänga blev flygplatsen på grannön Teneriffa överbelastad, vilket ledde till att två jumbojetar kolliderade på startbanan. Det blev flyghistoriens hittills värsta krasch med 583 omkomna. Mari Jungstedts dramatisering av den kanariske bombmannen Juan Rivera och hans reaktion när han får höra om kraschen på Teneriffa är isande stark. Och händelsen är en nyckel till den mycket dramatiska intrigen.
– Jag har alltid i mina romaner tyckt om att skildra gärningspersonerna – varför gör de som de gör? Och även när mina karaktärer har verkliga förlagor som den här mannen, är det min egen bild av dem som står i fokus, berättar Mari Jungstedt.

Många skandinaver distanserar sig från lolkalbefolkningen

Hon har själv bott på Gran Canaria i två år och med egna ögon sett de motsättningar som råder mellan kanarier och de isolerade ”öar” av skandinaver som bosatt sig i turistområden.
­ – Självklart är det inte så överallt, men det finns allmänt ett stort avstånd till kanarierna. Många skandinaver lär sig aldrig språket, utan väntar istället på att de andra ska lära sig norska, eller svenska.
Och det var så idén till Det förlovade landet föddes. Mari besökte köpcentret Ancora i Arguinenuín och fick se svenskar och norrmän sitta i mörkret på en bar och dricka sig redlösa medan dagen strålade utanför. Där fick hon också höra om en kanarisk anställd som hade fått sparken efter att inte ha lärt sig norska.
– De här människorna har fastnat, och lever helt isolerade liv. Jag fick en riktig tankeställare.
Nej, ett liv i solen behöver inte innebära automatisk lycka – för vad händer med en människa som tar sig själv helt ur sitt vanliga sammanhang och landar på en plats där man själv inte har någon historia, vänner eller självklara platser att gå till?
– Man behöver göra något till sitt när man flyttar dit, annars är risken stor att det inte fungerar.
För henne själv blev det naturligt att närma sig den kanariska kulturen när hon bodde på Gran Canaria. Umgås med spansktalande vänner, ta reda på var lokala fester ägde rum och ta sig dit …
– Gran Canaria har fruktansvärt mycket att erbjuda och kanarierna är underbara. Man ser varandra på ett annat sätt där, hjälper till och erbjuder en hjälpande hand när det behövs. Jag tror aldrig jag har sett en stressad person på Gran Canaria – i alla fall inte en som inte är turist.

I bergen finns fantastiska vyer och små pittoreska byar. 

Rekordmånga turister

2016 registrerades 4,2 miljoner turister på Gran Canaria, ett rekordår. Och i år är prognosen på över 4,5 miljoner – en ökning med över sju procent. Skandinaver är den största turistgruppen efter britterna och tyskarna. Och svenskarna var bland de första på plats, för mer än 60 år sedan. I Det förlovade landet skildrar Mari Jungstedt hur enskilda jordbrukare ganska brutalt tvingades ge upp sina drömmar och flytta för att ge plats åt hotellen under 1950-talet. Men hon berättar också om hur magisk den första svenska charterresan var, mytomspunnen med många mellanlandningar och sedan bussresor på dammiga småvägar. Drömmen om solsemestern föddes där och då.
– Vi lever i ett av världens kallaste och mörkaste länder. Personligen tror jag helt enkelt inte att det var meningen att vi skulle komma hit utan borde ha stannat någonstans i trakten av Spanien. Vår dröm om solen kan kopplas ihop med drömmen om ett enklare liv, säger Mari Jungstedt.

Maspalomas har i mer än 50 år varit ett populärt resmål bland skandinaver. Foto: Joakim Borén / VING

Av Johanna Stenius