Feelgood-drottningen Lucy Dillon om det hemska året som förändrade allt

Välkommen till Sverige, Lucy! Vi älskar dina böcker här. 

– Ja, jag vet! Jag blev så otroligt förvånad när min agent ringde – det var kanske 8-9 år sedan – och berättade hur bra jag sålde i just Sverige. Det förändrade faktiskt allt för mig!

Ja, din bok Ensamma hjärtan och frusna själar blev en strålande succé i Sverige.

– Ja, kanske var det att vi i Storbritannien finkammat hela Sverige på deckarförfattare – och plötsligt fanns det inga författare kvar hos er? Nä, skämt åsido, jag vet inte vad succén i just Sverige berodde på, kanske var det just det härliga omslaget till boken, kanske var det hundarna…

Hundarna, ja! De finns nästan alltid med i dina böcker.

– Ja, jag älskar ju hundar, och relationen mellan människor och hundar är ju så okomplicerad och härlig – det är ett bra komplement till allt det andra som händer mina karaktärer.

Många av dina böcker handlar om människor som står inför en stor förändring i livet. Varför är det så tacksamt att skriva om?

– När du står inför en stor förändring får du reda på mycket om dig själv och omgivningen. Allt ställs på sin spets. Och många läsare har stått inför samma sak i livet. Det kan handla om allt från att byta jobb till att lämna en partner. Man ställer sig gärna frågan – vad skulle jag själv ha gjort för val?

– Alla mina böcker handlar om vägskäl, för att det är vad som driver fiktionen framåt – precis som i livet. Det är då saker och ting händer, och det är då man utvecklas som person. När man står mitt i kaoset – då lär man känna sig själv, och sina närmaste. Man beter sig inte som man brukar. Jag brukar fråga mig – vad är det värsta som kan hända den här karaktären? Och så skriver jag om det. Jag tycker att det är svårt för jag tycker så mycket om mina karaktärer. Men jag måste, för att de ska utvecklas.

Men samtidigt heter genren feel good, så det får inte vara för hemskt, eller hur? 

– Nej, det måste vara hoppfullt. Det är viktigt att ta karaktärernas förändringar på allvar. Alla som har gått igenom något liknande i livet vet att det inte är så enkelt. Och det är viktigt för mig, att inte förenkla.

Nu efter sommaren finns det säker många som har tankar på att göra något annat. Du själv genomgick en förändring när du gick från att arbeta på bokförlag till att bli författare på heltid. Har du några tips till någon som drömmer om att byta bana?

– Mitt tips: Våga. Och fortsätt, även om det är tungt. Förändring är nödvändig.

Själv hade du ett väldigt omtumlande år 2016, berätta?

– Ja, det var året som ledde fram till skrivandet av min senaste roman på svenska, Drömmen runt hörnet. Under loppet av fyra månader förlorade jag min mamma och två av mina älskade hundar. Det var fruktansvärt.

– Senare samma år gifte jag mig och fick då tre vuxna bonusbarn. Det var ett extremt omvälvande år. Och det är lite hoppfullt, för sånt är livet! Med risk för att låta klyschig: livet består av både sorgliga och lyckliga delar.

– Men ett tag där kände jag mig som en karaktär i mina egna böcker, det blev lite för mycket…

Vad lärde du dig av det hela? 

– Jag insåg att människor är snällare än vad man tror. Och att de flesta kan känna igen sig. De har upplevt något liknande, och vi står tillsammans i livets alla förändringar.

Nu ska du vara med på feelgood-festivalen i Mariefred, berätta?

– Ja, det ska bli jättekul! Jag ska sitta i en panel med två författarvänner, Sheila O´Flanagan och Lucy Diamond. Jag gillar speciellt att umgås med andra feelgood-författare – vi skrattar lite mer tillsammans än andra tror jag…