Lisbeth Larsson: ”De sprängde gränserna för det som ansågs vara lämpligt”

Varför har du skrivit den här boken?
— För mig är det en hjärtefråga att visa hur kvinnor på olika sätt bidragit till det svenska samhällets utveckling. Min arbetstitel var länge: Utan dem voro vi inte här. Och det handlar om kvinnors rättigheter och den jämställdheten mellan könen men också om själva samhällsbygget och kvinnor delaktighet i det. I den gängse historieskrivningen tenderar kvinnor och kvinnors verksamheter hela tiden att förbises. Det ger en skev syn både på vad ett samhälle är och vad som ska till för att det ska utvecklas. Med Märkvärdiga svenska kvinnor vill jag bidra till att ändra på detta.

Vilka typer av kvinnor får vi möta i Märkvärdiga svenska kvinnor?
— Boken innehåller berättelser om alla de sorters kvinnor. Det är en av poängerna. Många av de mest berömda, som Fredrika Bremer, Ellen Key och Selma Lagerlöf, finns naturligtvis med, men det är ingen Top Ten-bok. Det jag vill visa är bredden, att kvinnor kämpat och tagit plats inom samhällets alla områden, att de varit många och, just, av olika slag. Det senare innebär att det inte bara är den heliga Birgitta som ingår utan också missionären Alma Johansson, som var en av de första som vittnade om morden på armenierna i Turkiet. Inte bara Estrid Ericson, skaparen av Svenskt Tenn, utan också hushållsläraren Anna-Britt Agnsäter som förnyade kokboksgenren med Vår Kokbok. Och så vidare. Kring varje kvinna vars verk gått till historien finns så gott som alltid ett samtida och historiskt nätverk med andra kvinnor utan vars bidrag deras insats inte fått samma tyngd och genomslagskraft.

Hur gjorde du urvalet?
— De två hundra biografier som ingår i Märkvärdiga svenska kvinnor utgår från databasen Svenskt Kvinnobiografiska Lexikon som innehåller tusen biografier om svenska kvinnor. Urvalet till den utgick från tidigare lexikon och forskning och, inte minst, all den kunskap som de senaste decenniernas kvinno- och genusforskning gett oss. Som redaktör har jag läst dem om och om igen. Och alla är verkligen superintressanta. En viktig sak för urvalet till Märkvärdiga svenska kvinnor var, som jag sa, bredden. Jag vill visa hur många olika kvinnor inom olika områden som gjort stora insatser för att utveckla samhället. Ett annat urvalskriterium var drivkrafter och energier.

— Det som alltid förundrat mig är att så många kvinnor valt att utmana konventionerna och det samhälle de levt i när det allra enklaste och mest belönande alltid varit att anpassa sig. Vad är det som fått kvinnor att kämpa på? Tro, kunskapstörst, äventyrslust, en önskan att synas och höras är några av svaren, och boken består av tolv kapitel som innehåller tio till tjugo biografier om kvinnor som styrts av liknande drivkrafter men verkat inom olika områden.

Obs! Artikeln fortsätter längre ner!

Upplever du att det finns ett ökat intresse för kvinnohistoria bland allmänheten?
— Det finns avgjort ett stort intresse för kvinnor både i historien och i nutid just nu. Det påminner på många sätt om 1970-talet när kvinnoforskningen tog sin början. Skillnaden då och nu är ju att vi har så mycket större kunskap. Kvinno- och genusforskningen har gett oss en helt annan utgångspunkt när det gäller att ta fram fakta om kvinnor.

Vad tror du det intresset kan bero på?
— Ser man det historiskt så har det alltid funnits ett samband mellan intresset för kvinnohistoria och kvinnofrågor och samhällets behov av kvinnlig kompetens och arbetskraft, liksom en stark kvinnorörelse som drivit på. Så är det förmodligen också nu, även om det är lättare att se samband i historien än i samtiden.

I arbetet med boken, kunde du hitta några likheter bland kvinnorna du skriver om?
— Det som är gemensamt för dem är att de på olika sätt vidgade och ibland rentav sprängde gränserna för det som ansågs vara lämpligt för en kvinna i det samhälle hon levde i. En av de saker som blev alltmer påfallande under arbetets gång var också att kvinnor så ofta kom till kvinnors hjälp. När det saknades utbildning för flickor inrättade kvinnor flickskolor på bred front. Detsamma när det saknades barnkrubbor. För att inte tala om alla de tidiga kvinnliga läkarna och deras kamp för att stödja de prostituerade. Det finns ett starkt social patos hos väldigt många av dem och man kan på många sätt säga att det var de som byggde välfärden långt innan staten hade åtagit sig detta.

Fanns det något levnadsöde som fastnade särskilt hos dig?
— Det finns många. En person som grep tag i mig var Mathilda Strömberg, som växte upp i ett enkelt arbetarhem i Finspång. När hon var tjugofyra gav hon sig av till Chicago för att utbilda sig till missionär. Där träffade hon pastor Gustaf Nilsson. De gifte sig, tog namnet Hamilton och gav sig av till norra Indien för att sprida den kristna läran. Det var ganska motig så de gav upp och reste hem till Stockholm. Med den kunskap Mathilda fått om det utsökta indiska hantverket startade hon Indiska utställningen, en föregångare till Indiska Magasinet, kan man säga, på Regeringsgatan och blev miljonär. Pengar som hon sedan kom att förslösa, men hon fann hela tiden på nya expansiva idéer.

— Den som imponerat allra mest på mig är definitivt Karin Koch. En sällsynt begåvad person som hela tiden omsatte sina kunskaper inom nya områden när hon slog i det kvinnliga glastaket. Hon var Sveriges första kvinnliga nationalekonom. Men när det tog stopp i den akademiska karriären, hon fick ingen professur utan bara titeln av regeringen, gick hon vidare till politiken och blev Sveriges första kvinnliga statsråd. Det är henne vi har att tacka för att kvinnor inte kan avskedas vid giftermål eller graviditet. Efter att ha kämpat i regeringen ett antal år gav hon upp politiken och blev chef för Statistiska Centralbyrån, där hon införde kön som en statistisk variabel. En fantastisk kvinna delaktig i en rad av de reformer som förändrat svenska kvinnors liv.

Varför är det viktigt att vi tar del av de här berättelserna?
— För att bättre förstå andra och oss själva. Sverige är ett av världens mest jämlika land. Men går man till gängse historieböcker måste man fråga sig hur det gått till. I Märkvärdiga svenska kvinnor finns en del av svaret: Det är helt enkelt ett resultat av en lång och envis kamp som bedrivits av flera generationer kvinnor. Alla har inte kallat sig feminister, många inte ens kvinnosakskvinnor, men genom att rucka på gränserna för det för kvinnor möjliga har de förändrat villkoren för kvinnor och varit med om att utveckla det samhälle vi lever i idag.