Lina Bengtsdotter: ”Jag har alltid varit en tjuvlyssnare”

Lina Bengtsdotter debuterade 2017 med kriminalromanen Annabelle. Boken blev en succé bland både läsare och kritiker, tilldelades Crimetime Specsavers Award som bästa deckardebut och Lina hyllades som nästa stora svenska deckarstjärna. Nu är hon aktuell med den tredje boken i serien: Beatrice. Och den många gånger plågade kriminalinspektör Charlie Lager kallas till Karlstad för att utreda försvinnandet av en nio månader gammal flicka.
– Min förhoppning är att läsarna ska få lära känna Charlie Lager alltmer. Hon har många lager, säger Lina.

Vilka teman utforskar du i Beatrice?
– Skuld, orättvisa, makt, utsatthet, ondska, skräck, sorg och så, den fria viljan. Finns den ens?

Du tillägnar boken två flickor, Enna och Elmira. Vill du berätta mer om vilka de är?
– När jag satt hemma och arbetade med slutbearbetningen av manuset så hörde jag skrik och gråt utanför mitt fönster. Det visade sig vara två tonårsflickor som inte mådde så bra. De berättade att de bodde på ett HVB-hem och kallade varandra systrar, precis som flickorna på hemmet som jag skriver om i Beatrice. Det var efter det här mötet som jag tillägnande boken till dem, till Enna och Elmira.

Var hämtar du inspiration?
– Överallt, i möten med människor, överhörda diaologer, mitt lärarjobb, läsning med mera. Jag har alltid varit en iakttagare och tjuvlyssnare.

Hur ser din egen relation till deckargenren ut?
– Jag läste en del deckare när jag var ung för att sedan gå över till ”vanliga” romaner och klassiker. Nu har jag börjat läsa spänning igen då jag är väldigt nyfiken på mina kollegors böcker.

Läs mer: 5 kvinnliga deckarstjärnor att ha koll på

Du är inte endast författare utan jobbar även en del som SFI-lärare, tror du att den erfarenheten påverkar ditt skrivande?
– Jag är egentligen gymnasielärare i svenska och psykologi, men hoppar in som SFI-lärare ibland. Det är väldigt intressant att träffa människor från olika kulturer. Sedan kan det vara tufft också, att få inblick i svåra trauman. Det är en speciell känsla att se hur människor som förlorat allt kämpar på med svenska oregelbundna verb. Jag tror säkert arbetet påverkar mig i mitt skrivande.

Vad är nästa projekt?
– Det är en fristående roman som inte är en deckare. Jag är redan i full fart och skriver på den.