Läs ett utdrag ur ”Svält” av Linda Skugge och Sigrid Tollgård

Akleja är Sveriges nästa stora kvinnliga techstjärna, men en dag raseras allt och hon utsätts för ett drev på sociala medier. Hemlös och hungrig möter hon Kurt, medlem i den mytomspunna sekten Svält. Läs ett utdrag ur Linda Skugges och Sigrid Tollgårds nya ljudserie Svält.

Läs också: Linda Skugge: ”Vad gör sociala medier med våra hjärnor?”

– Hej, jag heter Akleja, jag a?r tjugosju a?r och hemlo?s. Jag undrar om na?gon vill ska?nka en slant sa? att jag kan a?ta na?got i dag?

Om hon inte sagt na?got hade ingen reagerat pa? den unga kvinnan. Hon hade sett ut som en vanlig pendlare pa? va?g hem fra?n jobbet. Lite tro?ttare kanske men definitivt inte markant annorlunda a?n andra unga kvinnor. Ho?rlurar, ha?ret i en slarvig knut, magkort topp, vida byxor med ho?g midja, la?ngha?rig fuskpa?ls i en fo?r a?rstiden passande stark fa?rg.

Hon sa?g fo?rfallen ut.

Men tittade man noga var det na?got som inte sta?mde. Lurarnas sladd ha?ngde utan tillho?rande mobil, naglarna hade flera ma?nader gammal gelmanikyr, ha?ret var flottigt och utva?xten gick inte ens att med stor va?lvilja klassa som en ombre, tro?jan hade a?kt upp och avslo?jade en degig mage, ansiktet ta?cktes av en smutsig, oljig hinna och hon luktade unket. Hon sa?g fo?rfallen ut.

Men sja?lvklart tittade ingen noga. Herregud, det gjorde man ju aldrig pa? tiggare. Ingen o?gonkontakt var det som ga?llde. Sa?rskilt na?r tiggaren na?stan sa?g normal ut. Da? tittade man verkligen inte.

Det sa?gs att det smittar: skilsma?ssor, sja?lvmord och fattigdom. Sjukdomar smittade ocksa?. Och nog sa?g den ha?r tjejen lite sjuk ut – om man sa?g efter, lite hastigt da? eftersom man absolut inte ville glo i ono?dan pa? en sa? kallad vanlig kvinna som pa? fullaste allvar stod i pendelta?gsvagnen och tiggde. Man ville verkligen inte titta pa? henne. Som tur var, var hon fo?rmodligen sjuk. Det var da?rfo?r hon tiggde. Det ka?ndes sko?nt att det var sa?. Fo?r det fo?rklarade ju allt.

Akleja. Det a?r inte ett vanligt namn. Ingen i ta?gvagnen ka?nde igen det namnet. Mo?jligen ringde en vag klocka hos na?gon av dem, men den tystnade lika snabbt som Instagramflo?det rullade pa? ska?rmarna.

Tio kronor. Det ra?ckte till en hamburgare.

Vad ma?nga inte brukade minnas var att folk fo?r bara ett halva?r sedan varit rasande pa? just Akleja. Nu kom de knappt iha?g hennes namn.

Na?gon ra?ckte henne tio kronor. Tio kronor. Det ra?ckte till en hamburgare. Eller ett par burkar vita bo?nor. Hon hade redan kra?kts en ga?ng i dag och skulle fo?rmodligen kra?kas upp burgaren direkt.

Na?got fa? visste var hur snabbt kroppen va?njer sig vid att vara utan mat. Hur den ta?mligen omga?ende sto?ter bort den. Hur fja?derla?tt man ka?nner sig efter bara na?got dygn. Hur kroppen sakta bryts ner.

Na?got annat fa? visste var vad hunger fo?r med sig: utanfo?r-kroppen-ka?nslorna. Yrseln. Paniken.

Akleja tackade fo?r pengarna och gick vidare till na?sta vagn.

Foto: Elisabeth Ohlson Wallin