Katarina Wennstam: ”Lusten är det viktigaste vi har”
Författare

Katarina Wennstam: ”Lusten är det viktigaste vi har”

Hon är en av Sveriges främsta feministiska samhällsdebattörer med mängder av hyllade titlar i bagaget. Nu är Katarina Wennstam aktuell med spänningsromanen "Dockorna". Här är en tidigare intervju med författaren där journalisten Karin Kajjan Andersson samtalar med henne om hur kontrollen av kvinnors kroppar påverkar såväl synen på våldtäktsoffer som den egna lusten och kåtheten.

Av: Karin Kajjan Andersson
Fotograf: Elisabeth Ohlson Wallin
Publicerad: 12 augusti 2020

Hon är en av Sveriges främsta feministiska samhällsdebattörer med mängder av hyllade titlar i bagaget. Nu är Katarina Wennstam aktuell med spänningsromanen "Dockorna". Här är en tidigare intervju med författaren där journalisten Karin Kajjan Andersson samtalar med henne om hur kontrollen av kvinnors kroppar påverkar såväl synen på våldtäktsoffer som den egna lusten och kåtheten.

Kvinnor som vill är ju en bok som samlar flera av dina tidigare publicerade texter om ämnen som på olika sätt rör kvinnors kroppar. Du skriver om allt från manspreading och knullkontrakt, till den hånade fittan och kvinnolik som ikonbilder. Varför var de här olika perspektiven något du ville skulle samlas i en och samma bok?

— Ibland kan det kännas som att jag bara pratar om våldtäkter hela tiden, men allt det här hänger ihop. Synen på våldtäkt, på våldtäktsoffer, på kvinnor som blir misshandlade – den bygger på synen om den kvinnliga kroppen som objekt. Som allmänt tillgänglig tills hon skriker nej. Jag skriver i en av texterna att min syn på min kropp som kvinna är min, men den är aldrig riktigt bara min. Den är också projektionsyta för samhället. Den är ett krigsfält omringad av tio gubbar i ett rum som signerar ännu en lag som ska kontrollera min och andra kvinnors kroppar.

“Kampen mot det sexuella våldet går hela tiden hand i hand med kampen för den sexuella lusten”

Jag tänker på det här att kvinnors hjärnor och kroppar, på ett helt annat sätt än hos män, betraktas som två skilda saker. Där du som kvinna i princip förväntas ta avstånd från din egen kropp – hur den ser ut, vilka signaler den skickar, hur kåt den är, hur den åldras osv. Håller du med?

— Ja, och hur den hela tiden äckelstämplas! I allt från kvinnlig könsstympning, hur man ser på kvinnokroppen som något som ska skylas, till att mensen inte får synas om den inte är ren och kristallblå. Och det här är otroligt internaliserat, även hos mig själv. Det är så viktigt att se att detta också hänger ihop med det sexuella våldet: hur kvinnan anses få skylla sig själv om hon fläkt ut sig på dansgolvet, klätt sig för utmanande och visat för mycket hud.

Titeln på boken kommer ju från ditt Sommarprat och formuleringen ”En kvinna som vill ligger inte still”. Kan du berätta om det?

— Ja, det sammanfattar så mycket av det jag brinner för, som att slå hål på myten om den passiva kvinnan som sexuellt tillgänglig. Hur det är fullkomligt orimligt att det i ett jämställt land som Sverige på 2000-talet går att ha meningen ”Jag trodde att hon ville eftersom hon bara låg där” som ursäkt under en våldtäktsrättegång. Men om man vänder på perspektiven så handlar det också om just lusten. En kvinna som är kåt ligger knappast still? Lusten är det bästa vi har! Kampen mot det sexuella våldet går hela tiden hand i hand med kampen för den sexuella lusten. Inte bara när det kommer till integritet — att folk ska låta bli att våldta oss – utan också att vi får vara precis så kåta som vi vill och precis lika mycket sexuella varelser som män. För mig är de här två perspektiven så sammanflätade.

Missa inte! Feministikonen Roxane Gay: ”Övergreppet förändrade mitt liv för alltid”

“Det är inte konst, bara död och elände”

En del hävdar ju att eftersom kvinnor så ofta reduceras till bara kropp så bör vi prata mindre om kroppar, inte mer. Göra dem till en ickefråga helt enkelt. Vad tänker du kring det och vad ser du för feministiska fördelar med att faktiskt prata mer om kroppen?

— Så länge vi har en världsbild som är så sexualiserad, där kvinnokroppen hela tiden är en projektionsyta, så måste det finnas motbilder. USA, Polen och en massa andra länder flyttar hela tiden fram gränserna när det kommer till aborträtten. Hade det bara handlat om omsorg av oönskade graviditeter så hade man riktat in sig på ejakulering. Men det är ingen som pratar utlösning när man pratar om abort, därför att det handlar om att kontrollera kvinnors kroppar och ingenting annat. Så hur gärna vi än skulle vilja att det var en ickefråga så är det inte det.

Läs mer: 5 svenska kvinnor som har förändrat våra liv (och som du inte hört talas om)

Som vi pratade om i början tar boken upp olika diskussionsfokus som rör kvinnors kroppar, både när det kommer till övergrepp och kontroll och till lust och sex. Vilka sådana ämnen skulle du önska se mer av i diskussionerna framöver?

— Den diskussion jag hoppas mycket på just nu är den om den här deckarfascinationen av detaljerna kring den döda kvinnokroppen. Hur vi hela tiden matas med bilder av kvinnokroppen som passiv, död, ett skändat objekt, men samtidigt framställd som det vore något slags konstverk! Det här gör fruktansvärt mycket med oss människor. Det gör saker med kvinnors rädsla, med vår syn på vilka kvinnor som får skylla sig själva och med de sjukaste av manliga hjärnor som hela tiden stimuleras. När Lisa Holm mördades förväntades det finnas ett allmänintresse i att kavla ut bilder på trosorna hon hade på sig, på tejpen som var virad kring hennes huvud när hon dog. Det är som att alla gränser är borta?

— Precis detta har också varit avstamp till boken Vargen, som handlar om hur journalisterna står och ropar ut frågor kring hur den mördade kvinnan ser ut och hur poliserna måste sätta upp tält över kroppen för att förhindra att någon skickar upp drönare i luften för att ta bilder. Det är bara att läsa intervjuerna med vittnena från mordet i Malmö. En kvinna med sitt spädbarn i famnen skjuts ner och får sedan två skott till i huvudet. Hon avrättas. Det är inte konst, bara död och elände. Här hoppas jag att vi inte har pratat klart ännu.

Läs mer: 39 klassiska och moderna feministiska böcker att läsa

3 böcker av Katarina Wennstam

1. Kvinnor som vill

Katarina Wennstam: ”Lusten är det viktigaste vi har”

Kvinnor som vill är en samling av nyskrivna och tidigare publicerade texter om sexet, lusten och kroppen som visar att en hel del har hänt sedan Wennstam debuterade 2002 med Flickan och skulden. Men mycket är också skrämmande likt. Som en av Sveriges främsta feministiska samhällsdebattörer, bland annat i hyllade sommar- och vinterprat, kämpar hon för förändring av vår syn på kvinnans sexualitet, lust och kropp.

Köp boken här.
Lyssna på boken här.

2. Vargen

Katarina Wennstam: ”Lusten är det viktigaste vi har”

Efter en fest rapporteras en ung kvinna saknad. Polisen Charlotta Lugn ger sig in i det medieuppmärksammade spaningsarbetet och hittar spår som leder till cybervärldens mörkaste vrår. Samtidigt befinner sig advokaten Shirin Nouri i en svår rättegång: en man som erkänner att han dödat sin flickvän, men ombudet gör ändå allt i sin makt för att han ska gå fri. Katarina Wennstam skriver om ett samhälle där rättvisan gör skillnad på män och kvinnor. Om vad som händer när vargen kommer, men ingen tycks lyssna på varningarna.

Köp boken här.
Lyssna på boken här.

Katarina Wennstam: ”Lusten är det viktigaste vi har”

Precis som i de hyllade föregångarna Gänget och Vargen berättar Katarina Wennstam om ett samhälle där rättvisa betyder olika saker för män och kvinnor. Den framgångsrike manusförfattaren Julian Gross bjuder på 50-årsfest – och det blir ett hejdundrande kalas. Men något händer på festen och morgonen därpå hittas födelsedagsbarnet död på Söder Mälarstrand. Charlotta Lugn tar sig an fallet. Spåren leder henne till en annan tid då hon var en mindre erfaren polis och lagstiftningen såg annorlunda ut. Varför ville någon döda Julian Gross? Och hur hänger hans död samman med ett antal ouppklarade fall från Göteborg?

Köp boken här.
Lyssna på boken här.

INTERVJUER, TÄVLINGAR OCH ERBJUDANDEN FRÅN ADLIBRIS OCH BOOKBEAT, MEN FRAMFÖR ALLT – MASSOR AV BOKTIPS!

Prenumerera på Selmas boktips

Ja tack, jag vill gärna prenumerera på SelmaStories nyhetsbrev. Här kan du läsa hur vi hanterar dina personuppgifter.

En sida till? Fortsätt läs!