Insikten som vänder upp och ner på Karin Boyes kärleksdikter

Du är min renaste tröst,
du är mitt fastaste skydd,
du är det bästa jag har,
ty intet gör ont som du.

Nej, intet gör ont som du.
Du svider som is och eld,
du skär som ett stål i min själ–
du är det bästa jag har.

Karin Boye. En av Sveriges absolut främsta poeter med starkt idealistiskt tilltal. Tonen när hon själv läser sina dikter var allvarlig, dröjande. Hennes personliga kamp har ofta beskrivits som starkt lidelsefull och oavbruten. Men i professor i litteraturvetenskap Johan Svedjedals biografi Den nya dagen gryr. Karin Boyes författarliv träder en helt annan bild fram: en leende, skojande Karin Boye. En människa som skrattade, kom med konstiga skämt, hade relationer, blundade mot solen. Annorlunda, lika sann.

Johan Svedjedal minns när hans bild av Boye började förändras:
– För 17 år sedan kom en bok med Karin Boyes brev, och när jag gick igenom dem kom en helt ny bild av henne fram. Vardagsmänniskan, helt annorlunda än den änglalika bild som målas upp i vanliga fall. Karin Boye är svår att förstå sig på, det är inte lätt att få allt att gå ihop och då blev jag genast fascinerad.

Den nya dagen gryr ”spränger ängeln” Karin Boye, som föddes 1900 och avled 1941 efter ett förmodat självmord. Hon har genom åren varit föremål för omfattande forskning som lett till olika typer av insikter och, ibland, uppmärksamhet. Johan Svedjedal berättar om de minnesberättelser som följde efter hennes död, följda av en skandal när litteraturhistorikern Victor Svanbergs memoarer Leva för att leva kom, och bland annat berättade om en kärleksaffär med Boye som utmanade hela det litterära Sverige.
– Att tänka att Karin Boye hade en sexualdrift – det var en stor förändring av bilden som ingen ville ta till sig.
Senare, på 1980-talet kom en uppmärksammad avhandling av Gunilla Domellöf. Den handlade om Boye som politisk radikal i vänsterrörelsen – ytterligare en bild. Och efter det Paulina Helgesons Ett verkligt jordiskt liv, med Karin Boyes brev som påverkade Johan Svedjedal så starkt att han kände att det var dags att ändra bilden av Karin Boye i större skala. Och det kunde inte ha gjorts förrän nu.
– När förra biografin kom ut levde fortfarande hennes mor, och många andra av de människor Karin Boye hade haft relationer med. Den tidens syn på homosexualitet tillät helt enkelt inte att berätta allt.

Kärleksdikterna riktas aldrig till ett namngivet kön

Det är alltså mycket fokus på Boyes kärleksliv i Den nya dagen gryr. För det var helt klart ganska komplicerat. Hon var bisexuell, men främst homosexuell. Talade aldrig om sig själv som lesbisk, men upptäckte tidigt att hon drogs till kvinnor – vilket inte var ett problem för henne, men däremot för omgivningen. Hon visste att det skulle skrämma dem. Hon upptäckte psykoanalysen som då sade att man kan ”bota” homosexualitet genom att ha heterosexuella relationer.
– Det är min teori om den berömda affären hon hade med Victor Svanberg, att de båda försökte ”bota” sig, säger Johan Svedjedal som tolkar hennes äktenskap med en man mer som ett sorts ”kompisäktenskap”. Och ur ljuset av allt detta får Karin Boyes mest kända kärleksdikter ett helt nytt perspektiv:
– Kärleksdikterna riktas aldrig till ett namngivet kön, vilket man kan spekulera i och ger en uppenbarelse till de som läser dem. Det är kanske därför alla känner sig så drabbade.
Läser man dikterna så ser man att det var ett medvetet grepp, och kan man följa vad som hände henne i tiden och läsa in det som hände samtidigt i hennes ord.

Han såg allvaret och klarheten och språkkänslan hos henne

Karin Boye debuterade som 21-åring med Moln på Albert Bonniers förlag, det var under studenttiden i Uppsala och en tid då det var oerhört svårt för kvinnliga poeter att komma fram. Så vad såg Karl Otto Bonnier i henne?
– Jag tror han såg en egen röst. Han såg allvaret och klarheten och språkkänslan hos henne. Det var ganska remarkabelt för hon hade då inget publicerat innan, hon var en helt okänd person som kom upp till förlaget, säger Johan Svedjedal.
Under studenttiden kom tre diktsamlingar och hon blev snabbt en av sin tids främsta kvinnliga lyriker. Därmed inte sagt att hon kunde leva på sina ord. Upplagorna var små, sålde inte slut och Karin Boye pendlade mellan att vara yrkesförfattare och lärare under sitt liv, ända till slutet.
Det ödesdigra slutet. Karin Boye är intimt förknippad med sitt självmord och enligt Johan Svedjedal har hon länge blivit alltför tolkad utifrån det, när det egentligen inte borde tolkas som något särskilt. Lika lite som vi tolkar en manlig konstnär utifrån hans missbruk.
– Bilden av självmordet har format bilden av henne jättemycket. Den storstilade döden som innebär att offra sig är en typisk kvinnoposition. Hon beskrivs som en kvinna som gick under för sina affekter.
Och ja, Karin Boye var knepig. Hon hade depressioner och gjorde självmordsförsök men ville alltid bli stoppad, upptäckt. Allt var rop på hjälp. Till slut tog hon sömnmedel och satte sig ute i skogen. Natten var oväntat kall – hon frös ihjäl.
– Jag tror att det här var ett rop på hjälp som blev fel. Vi ska akta oss för att läsa hennes liv utifrån hennes död, avslutar Johan Svedjedal.

Av Johanna Stenius
Foto: Ur Pia-Kristina Gardes samling (överst), Dan Hansson (Porträtt på Johan Svedjedal, Husmodern (nederst)

Notis: Viktig i Johan Svedjedals research inför Den nya dagen gryr var också Pia-Kristina Gardes biografiska grundforskning om Karin Boye och hennes bekantskapskrets.