Hedda Stiernstedt om arbetet som ljudboksinläsare: ”Vill behålla en nerv”

Tvåbarnsmamman Ingela Jansson kallades för ”storbedragerskan” i Sverige. 2007 flydde hon landet i ett försök att undkomma sitt fängelsestraff för att tre år senare fängslas i det ökända Kality i Etiopien. Hon dömdes till lagens strängaste straff, 55 år. I boken Mina åtta år i Kality berättar Ingela Jansson själv om tiden i det hårda fängelset, händelserna som ledde henne dit och uppväxten i Sverige.

Boken ges ut på bokförlaget Forum den 15 december. Hedda Stiernstedt, som under vintern även är aktuell i den nya säsongen av Vår tid är nu på SVT, läser in ljudboken.

Hur känns det att ge röst åt en så stark berättelse?
– Det är alltid spännande. Jag har gjort liknande saker förut och har bland annat läst in en bok om en kvinna som satt inspärrad i en källare i flera år. Det adderar såklart någonting till jobbet, säger hon.

Vad är viktigt när du gestaltar en annan persons berättelse i det här formatet?
– Att få med en viss känsla utan att gestalta för mycket. Jag vill inte att det ska bli radioteater. Det magiska med böcker är just att man lämnar något till den egna fantasin, och det tycker jag man behåller bäst om man inte gestaltar för mycket. Samtidigt vill jag behålla en nerv, inlevelse och känsla.

Hedda har läst in flera ljudböcker tidigare, såväl skönlitteratur som barnböcker, och hon varierar inläsningen något beroende på genre. Barnböcker får mer av en radioteater-känsla och med spännande böcker jobbar hon mer med tempo. Hedda undviker att skriva in andningspauser och andra stödord i manuset, och förbereder sig helst genom att helt enkelt läsa boken och, i det här fallet, läsa på om Ingela.
– Många skriver in andningspauser och liknande men jag har märkt att det hindrar mig. Jag måste göra det i stunden. Man är inne i olika flow olika dagar. Jag kommer dessutom från litteraturvetenskapen och är en ganska van läsare. Det är klart att det blir fel ibland, men jag blir många gånger förvirrad och kommer av mig när jag har strukit under saker och antecknat.

Det är ingen enkel sak att läsa in ljudböcker. Arbetet är ansträngande, särskilt för halsen. Under arbetet med inspelningen jobbar Hedda i pass om tre timmar per dag.
– Man kan inte pusha det, det är ofta tre timmar av en anledning. Någon gång har jag försökt köra ett dubbelpass, men då tappade jag rösten och blev sjuk i en vecka. Man blir trött, men det är samtidigt en mysig och meditativ jobbform. Jag tycker väldigt mycket om att läsa in ljudböcker.

Vad är roligast med att läsa in böcker?
– Att få göra det på sitt sätt. Man väljer ju inläsare för att man tänker att det passar bokens röst och det går att lägga in mycket känslor i det. Det blir som en mikroversion av att vara på teater eller en filminspelning.