Elin Persson om nya boken "Sommaren": "Det är verkligen en stämningsfull roman"

Berätta om ”Sommaren”, vad handlar den om?

– Romanen följer Lea, en tolvårig tjej. En ganska vanlig tjej som är duktig i skolan, gillar att rita, rida och vara med kompisar. Hennes föräldrar separerar och hennes pappa blir tillsammans med en kvinna vars dotter heter Jelena. Romanen handlar om Lea och Jelena under den sommar där de går från främlingar till styvsystrar, och det som händer i det slutna rummet utan att föräldrarna vet vad som försiggår där.

Dina två tidigare romaner är ungdomsromaner, vad fick dig att börja skriva för en vuxen målgrupp? 

– Jag tänker inte på målgrupp när jag skriver. När jag skrev mina första två romaner tänkte jag inte på att det fanns en genre som hette ung vuxen, så det var inget aktivt val. Men när jag skrev den här boken kände jag att det var mer av en vuxenroman, trots att den handlar om ungdomar. Det är något med tonen och ämnet som känns mer vuxet. Det är verkligen en stämningsfull roman. När jag skrev den tänkte jag inte mycket på storyn, det var mer om att fånga en spänning och en stämning mellan Lea och Jelena.

Vad är det för spänning du vill beskriva i Lea och Jelenas relation?

– Jag ville fånga en klaustrofobisk stämning som man kan känna igen sig i när man är ung och komma nära en kompis eller ett syskon. Nästan så att den relationen blir magnetiskt, och inget annat är intressant. Jag ville fånga den stämningen och dra den till sin spets. När jag började skriva boken tänkte jag på extremfall, bland annat Kevinfallet. Det intresserade mig när barn går över en sådan gräns. Jag ville förstå hur det ens är möjligt.

Hur tänkte du kring de vuxna karaktärernas närvaro i romanen?

– Det var viktigt för mig att de skulle vara distanserade från berättelsen. Jag ville berätta om dem först men då insåg jag att symbiosen mellan Lea och Jelenas relation sprack. Det är lätt att känna att de vuxna är onda personer som inte stoppar det som pågår. Men jag är medveten om att de vuxna gör deras bästa för sitt barn, men de vet faktiskt inte vad som händer bakom stängda dörrar.

Hur tänkte du kring Jelena som är några år äldre än Lea? Det känns som att hon är mer problematisk. 

– Hon är ju den som driver på mer och sviker. Lea är en tydlig följare och visar att hon vill gå över gränser.

Hur tycker du mottagandet har varit av Sommaren?

– Det som är lite tråkigt kring mottagandet är recensionerna fokuserar mycket på min övergång från att skriva ung vuxen-romaner till en vuxenroman, inte om själva boken i sig. Men överlag har det varit ett fint mottagande.

Du sa tidigare att du skriver mycket för dig själv. Hur ser din skrivprocess ut?

– Det ser lite olika ut för de olika böckerna, men jag har upptäckt att jag använder mig av en metod som heter lapptäcke-metoden. Jag skriver många lösryckta scener. När de är klara lägger jag ut scenerna utspritt på ett golv, och sedan försöker jag pussla ihop scenerna och dramaturgin. Jag skriver intuitivt och har ingen färdig tanke innan jag skriver.

Hur känner du nu efter när Sommaren har utgivits? 

– Det är nästan overkligt. Det tar ungefär ett år tills jag fattat att mina tankar finns i fysisk form. Jag tycker det känns ganska obehagligt att folk läser boken. Det är väldigt blottande, som att någon läser ens dagbok, för att boken ligger mig så nära.