Hej Elin! Du är en av årets sommarvärdar! Hur känns det?

– Det känns fantastiskt roligt och hedrande och samtidigt känner jag mig rätt så nervös nu för hur programmet ska tas emot och vad lyssnarna kommer att tycka.

Vad ska du prata om?

– Jag ska berätta vad jag varit livrädd för hela livet och vem jag viskar ”jag älskar dig” till.  Jag ska prata om farmor och döden, om mormor och berättelserna, och vad jag lärt mig av alla års tjuvlyssning. Dessutom ska jag avslöja min allra sämsta egenskap.

Vad ska du absolut inte prata om?

– Svenska akademien, trängseln på tunnelbanan, kokain (eftersom jag inte har någon som helst erfarenhet av eller kunskap om något av de ämnena …)

Vad blir det för musik?

– Ellen Sundberg, Ane Brun och Cornelis Vreeswijk bland annat!

Något sommarprogram du minns särskilt, och varför då?

– Jag minns sportjournalisten Johanna Frändéns Sommar från 2013 väldigt väl – dels för att jag beundrar henne och tyckte att programmet var väldigt bra, dels för att jag målade om gäststugan samtidigt som jag lyssnade och när man målar hus har man verkligen möjlighet att lyssna noga.

Skriver du på något nytt, och vad i så fall?

– Mm. En roman. Superhemlig för alla utom mig själv än så länge.

Mer om Elin Olofsson

Apropå potatis berättas i släkten fortfarande den där historien om din otroliga arbetsförmåga.

Skrönan blir bara värre och värre.

Nu heter det att du på egen hand plockade upp potatisen ur ett helt, stort potatisland, med ett brutet revben som värkte svårt i dig och att du hade minst ett par tre småbarn på ryggen under tiden.

/ Ur Elin Olofssons fantastiska brev till sin mormor som hon skrev för SelmaStories.