Edvardsson tillbaka: "Att skriva är det bästa som finns"

En familjetragedi är den tredje delen i Lundasviten. Den vana Edvardsson-läsaren kommer känna igen sig, men även denna gång känns det nyskapande och riktigt spännande. Så här beskriver Mattias Edvardsson själv sin serie.

— Min idé har varit att skriva spännande, tankeväckande berättelser om helt vanliga människor som på olika sätt drabbas av katastrofer.

Hur gör du för att bygga upp spänning så bra?

— Det gäller att hela tiden få läsaren att ställa frågan ”Vad ska hända nu?” eller ”Vad har hänt här?”. Jag vill göra läsaren delaktig i historien. Att läsa mina böcker ska vara som att lägga ett pussel, säger Mattias Edvardsson.

Läs mer: Allt du behöver veta om bokserien Lundasviten

Något som slår en särskilt med böckerna är de fina miljöskildringarna. Berätta lite om din relation till Lund!

— Jag kom till Lund som tjugoåring för att plugga och blev snabbt förälskad i staden. Lund är en av landets äldsta städer och man har verkligen lyckats bevara atmosfären med trånga gränder, vackra gathus och pampiga institutionsbyggnader. När jag pluggade trodde jag att Lund bara var för studenter, men det är verkligen en stad för alla!

Men alldeles uppenbart är att man inte måste vara lundensare för att uppskatta Mattias Edvardssons böcker. De tidigare böckerna En helt vanlig familj och Goda grannar har även slagit igenom utomlands.

Hur känns det att dina böcker nått ut internationellt?

— Det är ganska surrealistiskt när man får läsarmejl från Kina och Brasilien och alla möjliga delar av världen, men det känns väldigt fint och hoppfullt: Människor är ganska lika och delar tankar och känslor oavsett var i världen vi befinner oss, säger Mattias.

Hur länge har du varit en skrivande person?

— Jag började skriva små berättelser redan i lågstadiet. När jag gick på gymnasiet skrev jag mina första romanutkast och skickade till förlag. Men det var väl först i trettioårsåldern som jag satsade helhjärtat på att lära mig hantverket och försöka bli utgiven. Oavsett vilket så är jag beroende av att skriva. Jag skriver för att det är det bästa som finns.

Har du förändrats som författare sedan debuten, och hur i så fall?

— När jag började skriva lade jag enormt stor vikt vid språket. Jag tycker fortfarande att språket är det enskilt viktigaste elementet i skönlitteratur, men idag vet jag att det inte räcker med ett vackert språk och att ett för utsmyckat språk till och med kan bli en belastning.

Vilka är dina inspirationskällor, har du några författarmentorer?

— Charles Bukowski och Ernest Hemingway. När jag var tjugo trodde jag att författarlivet skulle se ut som deras, men istället för kvinnor, sprit och dekadens blev det mest Barnkanalen, fredagsmys och kopiösa mängder kaffe. Gott så.

De som läst de tidigare böckerna i serien, vad har de att förvänta sig inför läsningen av ”En familjetragedi”?

— Jag tror att man kommer känna igen sig. Det är en utmaning att skriva en ny bok som till stil, ton och upplägg påminner om de föregående, men ändå känns som något helt nytt och fräscht. Läsarna får avgöra hur väl jag lyckats med det, avslutar Mattias Edvardsson.

Läs mer om Mattias Edvardssons Lundasvit  här!