De överlevare från Förintelsen som fortfarande är i livet är idag mellan 90 och 100 år gamla. Med dem försvinner de sista ögonvittnena till nazisternas fasansfulla brott mot mänskligheten. Men vi måste låta vittnesmålen leva vidare, och ett sätt är förstås genom att läsa. Här är 19 böcker som på olika sätt håller minnet levande.
Margit Silbersteins bok skildrar Janusz Korczaks heroiska liv i andra världskrigets Polen. Korczak, en polsk judisk läkare och pedagog vars idéer ligger till grund för FN:s barnkonvention, ägnade sitt liv åt föräldralösa judiska barn i Warszawa och skapade ett barnhem som fungerade som en självstyrande republik för barn. Hans osvikliga engagemang för barnen kulminerade den 5 augusti 1942, då han, trots erbjudanden om att rädda sitt eget liv, gick med nästan 200 barn till gaskamrarna i Treblinka.
Lycklig den som kan glömma är Andreas Gedins personliga berättelse om sin farfar Georg och den judiska kulturen i 1900-talets Europa. Boken ger liv åt kända och okända personligheter som kretsade kring Georg, inklusive författare, konstnärer och psykoanalysens pionjärer. Berättelsen tar oss från Georgs tid som socialistisk sionist vid östfronten under första världskriget till hans liv i det pulserande judiska kulturlivet i Berlin, till Sverige på Linnégatan som som blir en fristad för författare i exil och mötesplats för motståndsmän. Boken är en berörande skildring av ett judiskt öde med en optimistisk framtidstro till livet i skuggan av Förintelsen.
Strax innan andra världskriget bryter ut anländer en ensam judisk pojke till Falun på flykt undan nazismen. Hela hans familj ska bli mördad. Flera år senare försöker hans dotter närma sig förintelsen genom samtal med en annan överlevare. Resultatet är en berättelse om hjälplöshet, ondska, medmänsklighet och att ha styrka nog att gå vidare.
I den tecknade dokumentärromanen ”Ihågkom oss till liv” gräver Joanna Rubin Dranger i sin judiska släkts historia och skriver om familjen, Förintelsen, att bli avskuren från sin historia och om allas vårt gemensamma ansvar att bära de tystades liv vidare.
Eddie Jaku betraktade sig alltid först och främst som tysk, i andra hand som jude. Han var stolt över sitt land. Men allt detta förändrades den 9 november 1938, då han misshandlades, arresterades och fördes till koncentrationsläger. Under satt Eddie fängslad i Auschwitz, där han utsattes för otänkbara fasor. Han förlorade sin familj, sina vänner och sitt land.
När han överlevde förintelsen bestämde sig Eddie att möta varje dag med ett leende under resten av sitt liv. Han bestämde sig för att hylla alla som dött genom att berätta sin historia, dela sin visdom och leva ett så bra liv som möjliga. Han känner att han är den lyckligaste mannen på jorden. Den lyckligaste mannen på jorden är en stark, hjärtskärande och hoppfull berättelse om hur lycka kan hittas även i de mörkaste av tiderna.
Översättare: Marie Ramm
Auschwitz, själva symbolen för nazisternas dödsmaskineri, befriades den 27 januari 1945. Men Förintelsen slutade inte där. Den gick i arv och sipprade in i blodomloppet hos Förintelsens barn. Det här är en bok om det tunga arvet, om känslan att finnas till istället för alla de som slutade sina liv i gaskamrarna. I barnen skulle en förlorad värld återuppstå. Vem kan leva upp till det? Margit Silberstein berättar här om sina föräldrar, som möts igen efter kriget, i Norrköping. Om deras strävan att i skuggan av de döda, bygga ett nytt liv i det svenska folkhemmet. Den handlar också om hennes egen historia i två världar, den judiska och den andra stora världen.
En höstkväll 1993 står Hedwig Johansson i fönstret och hör skinnhuvudena skandera nerför gatan: Sieg Heil! Sieg Heil! Återigen hör hon de röster som för mer än femtio år sedan skrek detsamma, men då på en gata i Mainz i Tyskland. Hedwig förstår att nu är tidpunkten inne att berätta den historia hon så länge burit på, nu när det finns röster som dagligen påminner henne om den tragedi hon bevittnade på så nära håll. Vibeke Olssons roman handlar om kärleken mellan Hedwig och SS-mannen Wilhelm Schurbiegel. Det är en drabbande skildring av tiden kring och under andra världskriget i Tyskland, men också en berättelse om ett Sverige då och nu.
Dina och Jovan Rajs föddes i forna Jugoslavien och deras uppväxt präglades av förintelsen. Dina som gömd med falska identitetshandlingar och i ständig rädsla för att bli upptäckt, Jovan både som gömd och som fånge i flera koncentrationsläger. I Ting som bär våra minnen berättar de sin historia genom saker som de har burit med sig genom livet. En papperslapp, en förlovningsring, ett schackspel. Saker som vittnar om ett liv som överlevande, saker som gömdes när de tvingades lämna sina hem. Ting som påminner om deras historia och påverkat deras sätt att tänka och känna.
Läs mer: Förintelsen utplånade deras barndom – nu berättar de om tingen som blev kvar
En bok med en fascinerande historia. Resenären skrevs omdelbart efter Kristallnatten 1938, men låg bortglömt i flera år och gavs ut på tyska första gången 2018. På kvällen den 9 november 1938 bankar det på dörren till familjen Silbermanns våning i Berlin. Otto Silbermann lyckas ta sig ut genom bakdörren och räddas. Han är oförmögen att att återvända till sitt vandaliserade hem. Istället vandrar han genom staden. Runt omkring pågår livet som vanligt, samtidigt som han själv i ett slag blivit villebråd. Han har hört berättelser om bekanta som fängslats eller försvunnet men har tänkt att förföljelserna inta angår honom. I ett desperat försök att rädda det som räddas kan stiger han på ett tåg.
Översättare: Jens Ahlberg
Läs också: Boken var bortglömd i 70 år — nu publiceras den
En modern klassiker som nyligen kom ny samlingsvolym. I Ulrike och kriget har andra världskriget just brutit ut. Ulrike har under sin skoltid blivit utsatt för Hitlers propagandaapparat och är därför vid tretton års ålder en helhjärtad nationalsocialist. Hon tror blint på Tysklands rättvisa och slutliga seger. Utan att ifrågasätta utstår hon bombangrepp, sömnlösa nätter, hunger och kyla. I den fristående uppföljaren Ulrike och freden möter vi Ulrike när kriget är slut och drömmen om ett Stor-Tyskland är grusad. Ulrike har förlorat allt, sina föräldrar, två bröder och sin tro på Gud. Ulrikes lön som städerska på Hauptbahnhof räcker inte och för att överleva börjar hon prostituera sig.
Hur ska vi berätta om Förintelsen i framtiden, när alla levande vittnen är borta? Kan själva platserna berätta om det som hänt? Det var utgångspunkten för fotografen Anders Löwdins resa till platserna för Förintelsen, i huvudsak östra Europa: Polen, Litauen, Ukraina och Österrike. Hans bilder, tillsammans med en essä av Ola Larsmo lyfter det oerhörda i att något sådant kunde ske, på platser som dessa.
Den världsberömde modefotografen Mikael Jansson fick 2017 ett stipendium för att fotografera Förintelsens överlevare i Sverige. Arbetet utmynnade i en diger samling bilder som visades på en fotoutställning på Kulturhuset i Stockholm. Det unika materialet publicerades också parallellt i boken Witnesses. Den består av en arkivbox som innehåller nio stora ark i tabloidformat som berättar genom bilder och citat från de överlevande.
– Det är väldigt viktigt att aldrig sluta berätta de här historierna. Att ta själva bilderna är ju ganska likt andra fotograferingar jag gjort, men alla möten och historier har varit så oerhört starka och gripande att jag stundtals inte kunnat plåta. Jag har träffat fantastiska människor, säger Mikael Jansson.
När juristen Philippe Sands får en inbjudan att föreläsa i Lviv i Ukraina öppnas en okänd dörr till hans familjs historia. Med utgångspunkt i morfaderns flykt undan nazisterna inleds en andlös resa som tar läsaren från det forna Lemberg till rättegångens Nürnberg.
Prisbelönta Vägen till Nürnberg är en berättelse om folkmord, familjehemligheter och drömmen om rättvisa.
Missa inte! 11 fascinerande berättelser från andra världskriget
I serieboken Vi kommer snart hem igen återberättar författaren Jessica Bab Bonde sex personers öden – hur de klarade av att överleva och hur det var att komma till Sverige. Peter Bergting tolkar berättelserna i bild.
Vi kommer snart hem igen är bok att sätta i händerna på alla över elva år – viktig att läsa, viktig att diskutera länge efteråt.
Göran Rosenbergs vackra, vemodiga och djupt personliga berättelse om sin fars väg från Auschwitz belönades med 2012 års Augustpris i den skönlitterära klassen.
”Såväl litterärt som journalistiskt har Göran Rosenberg på ett enastående sätt bidragit till den svenska berättelsen om Förintelsen.”
Dagens Nyheter
Hédi Fried har här sammanställt 46 frågor som hon återkommande har fått under sina skolbesök. Frågor som ”Vad är det värsta du har varit med om?” (Svar: Att skiljas från föräldrarna), ”Var man hungrig hela tiden?” (Ja) och ”Fanns där snälla SS-soldater?” (Nej).
1944 arresterades Primo Levi i norra Italien och deporterades till förintelselägret Buna nära Auschwitz. Han var då i tjugoårsåldern. I Är detta en människa? berättar han lågmält och engagerat om fasorna. Fristen är skildring av de nio månader det tog att återvända hem efter befrielsen 1945, genom städer och byar i ett sönderslaget Europa. Året före sin död, publicerar Levi sitt sista stora credo om Förintelsen. I boken De förlorade och de räddade deklarerar han att de som överlevde Auschwitz inte är de verkliga, de yttersta vittnena. Det är de som förintades.
Fjortonårige György Köves och tusentals andra judar tvingas ombord på ett godståg genom Europa. När dörrarna slås upp och vakterna skriker åt dem påbörjas en pojkes oerhörda kamp för överlevnad. Imre Kertész debutroman Mannen utan öde är en av de starkaste litterära skildringarna av livet i ett nazistiskt förintelseläger. När romanen publicerades i Ungern 1975 mottogs den av en kompakt tystnad. Idag är den en levande klassiker, som lade grunden till ett Nobelpris, för ett författarskap som hävdar den enskildes bräckliga erfarenhet mot historiens barbariska godtycke.
Vilka är de faktorer som inverkar på en människas förmåga att klara av kriser och svåra levnadsförhållanden? Vad är det som gör att vissa överlever med en bibehållen, och ibland även fördjupad, känsla av meningsfullhet? Viktor Frankl (1905–1997), en av psykologins stora pionjärer, har sysslat med dessa frågor under större delen av sitt liv. I denna klassiker ges en inblick i hur hans teorier växer fram under åren som fånge i olika koncentrationsläger under andra världskriget