7 böcker för dig som saknar Fröken Friman

1. Herravälde av Elin Olofsson

Det är försommar 1921 när Alice måste kliva in som direktör i sin makes ställe. Efter hans slaganfall upptäcker hon att allt är ett luftslott. Ingen går att lita på – allra minst hon själv. Det är året då kvinnor för första gången får rösta men männen fortfarande har makten över allt. Herravälde handlar om tre kvinnors kamp för frihet.

Boken finns här.

Läs också: Lust, lögner och lukten av björkträ – ledtrådar till Herravälde

2. Det första chiffret av Denise Rudberg

Året är 1940. Samtidigt som hotet från Nazi-Tyskland växer sig starkare förenas tre kvinnor. De väljs ut av regeringen för att genom signalspaning knäcka tyskarnas kod. I en tid då ingen vet var man har den andre och där farliga män med tveksam moral verkar i det fördolda, blir Signe, Elisabeth och Iris livsviktiga för rikets säkerhet. Ofta är det männens trogna tjänstgöring som lyfts fram i krig, men i ”Det första chiffret” står kvinnorna i fokus.

Boken finns här.

3. Tillbaka till henne av Sara Lövestam

År nittonhundrasex trampar folkskollärarinnan Signe ilsket genom Tierp. Ett brev från Stockholm har bekräftat det hon redan visste, att den moderna demokratitanken inte gäller alla. När en tysk automobil medförande den imponerande talarinnan Brita Löfstedt rullar in på torget, börjar Signes liv handla om mer än undervisning. Rösträttskampen kommer till Tierp och med den passionen. En komplicerad kärlekshistoria tar sin början.

Boken finns här.

4. Ett jävla solsken av Fatima Bremmer

Ester Blenda Nordström var den norm- och banbrytande journalisten som wallraffade långt innan begreppet var uppfunnet. Hon var den ostyriga pojkflickan som skickades hemifrån för att bli snäll och foglig. Men Ester lät sig aldrig tämjas. Hon var en av sin tids pionjärer och stjärnor. Hyllad, beundrad och vän med personer som Anders Zorn, Evert Taube och Elin Wägner. Hon körde motorcykel, rökte pipa och trotsade alla normer som begränsade kvinnors liv i början av 1900-talet.

Boken finns här.

5. Barrikaden valde mig av Kristina Lundgren

När Ada Nilsson föds 1872 har kvinnor i Sverige ingen rösträtt. En gift kvinna förfogar inte över sin egendom eller egna pengar. Kvinnor får ta studentexamen, men bara som privatister. Ada tar studenten 1891, och nio år senare avlägger hon sin läkarexamen som den tolfte kvinnliga läkaren i Sveriges historia. Kristina Lundgrens biografi över Ada Nilsson tecknar ett heltäckande porträtt av en av den svenska kvinnohistoriens verkliga förgrundsgestalter.

Boken finns här.

6. Pennskaftet av Elin Wägner

Pennskaftet berättar om arbetet för kvinnlig rösträtt i början på 1900-talet i Sverige. Vi får följa den unga journalisten Pennskaftet och de andra rösträttskvinnornas kamp. Kampen för att få samma rättigheter som männen är lång och svår, men kvinnorna är övertygade om att de förr eller senare ska lyckas. Elin Wägner var under första hälften av 1900-talet en av Sveriges ledande romanförfattare. Hon började sin bana som journalist och drogs snart in i kampen för kvinnlig rösträtt.

Boken finns här.

7. Kära min syster av Elsi Rydsjö

I 1880-talets Sverige är den gifta kvinnan omyndig, men en änka bestämmer själv över sitt liv. Efter makens död kan Susanna Henderson göra vad hon vill med sin förmögenhet och hon vill göra något för sina medsystrar. Livet har med tiden börjat te sig lite lättare för unga kvinnor, men ännu kan de mötas av fördomar, förlöjligande och förakt; många av värre öden än så. Susanna vet av egen erfarenhet hur begåvade flickor nekats skolgång och vidareutbildning, och bestämmer sig därför för att skapa en flickskola med sina ärvda pengar.

Boken finns här.