Bland nattsvettningar och ångest — varför vill alla prata klimakteriet just nu?

Klimakteriet som ämne har blivit en trend. I Klimakteriepodden pratar Åsa Melin med olika gäster om klimakteriets alla sidor, SVT-serien Klimakteriet – det ska hända dig med tar Malin Jacobson Båth ett grepp kring den stora okunskapen kring ämnet och i böckerna Klimakteriet och Hej klimakteriet – lite vallningar har väl ingen dött av… berättar olika kända kvinnor om deras egna erfarenheter av övergångsåldern.

Läs mer: Det hetaste, konstigaste och pinsammaste sexet i litteraturen

Övergångsåldern ja… Övergång till vad? Om klimakteriet nu äntligen har blivit trendigt så borde vi väl veta det? En som fick lära sig den hårda vägen är författaren Francine Oomen vars bok Hormonernas svall: en klimakteriememoar nu är aktuell på svenska i översättning av Anna Rosenqvist. I den varvar hon lättsamma illustrationer med korta texter om alla avvägar som kropp och psyke kan ta en med på under det här skedet i livet. För klimakteriet fullkomligt ramlade ner i huvudet på Oomen utan att hon förstod vad som hände. Och anledning till det är densamma som gäller för så många av oss: hon hade inte en aning om vidden av klimakteriebesvären.

”Besvär”, förresten… Jag vet inte om jag skulle kalla håravfall, öronsusningar, vallningar, nattsvettningar, framfall, benskörhet, magkramper, monsterblödningar á la blodbad, sömnlöshet, ångest, desorientering, humörsvängningar och känslan av att ha tappat bort sig själv för ”besvär”. Jag skulle kalla det för ett helt jäkla helvete. Och ändå är de bara några av alla möjliga symptom på den här tiden som alla vi som kommer att gå igenom klimakteriet kan vänta oss.

Idag är omkring en miljon människor i klimakteriet i Sverige. Av den miljonen beräknas 75 procent ha besvär. Hälften av dem med besvär har stora besvär. Jag vet inte hur snabb du är på huvudräkning men jag kan säga detta: det är många som just precis nu har så stora besvär att de har svårt att fungera normalt.

Läs mer: 11 böcker som definierade 1980-talet

Så hur kommer det sig att vi fortfarande vet så lite om vad det är som händer under den här perioden? Den främsta orsaken är naturligtvis att klimakteriet betraktats som en ”kvinnofråga” som vi helst inte ska prata så mycket om. Det i sin tur har gjort att vårdutbildningar och forskning till denna dag är gravt eftersatta inom ämnet.

Det finns dessutom flera olika förklaringar till att klimakteriet föraktats av samhället. För det första ger det den drabbade en hel massa intima problem som vi fått lära oss att vi absolut inte får prata om. Torra slemhinnor och svettningar och minskad sexlust och monsterblödningar? Nej nej, det är inget vi vill höra!

Men klimakteriet innebär också att kvinnans fertila tid är förbi. Faktiskt har vi historiskt sett haft svårt att ens se henne som kvinna efter detta. För förutom att hon inte längre är fertil så lägger hon till sig med en rad olika ”okvinnliga” egenskaper och attribut: humörsvängningar, minskad sexlust och ökad kroppsbehåring till exempel. Hon har istället för kvinna fått vara ”kärring”, ”tant”, ”gumma”, ”hagga” och ”ragata”.

Jo då, klimakteriet trendar verkligen nu. Men än är det en bit kvar innan klimakteriet blivit trendigt – så mycket bagage har menopausen att göra upp med. Tack vare författare som Francine Oomen är vi i alla fall äntligen en bit på vägen.