Arga Bibliotekstanten har ledsnat på fördomar om bibliotekarier. Läs en ny krönika av Internets mest ärliga boknörd!

Fördomar om bibliotekarier finns det gott om, och de med mest fördomar har nog sällan eller aldrig satt sin fot på ett bibliotek. Kanske fick de en tillsägelse när de var på besök med skolan för 20 år sedan? Kanske är de i själva verket lite rädda för dem, som killarna på dansrestaurangen som vände på klacken när det visade sig att tjejerna de bjudit upp var bibliotekarier? (True story.)

Eller har de kanske bara sett dem på film? För på film och i synnerhet i Hollywood mejslar man gärna ut grova schabloner. Där finns strängt taget bara två sorters bibliotekarier:

1. Den äldre, lite bittra ungmön vars enda synbara uppgift är att plira strängt över glasögonen och hyssja på alla som råkar andas lite för högt.
2. Den yngre, lite hämmade som omedvetet inbjudande sneglar över hyllraderna när hon sätter upp böcker. Har hon tur står Mr Right på andra sidan. För precis som i sagans värld där grodor förvandlas till prinsar kan förbannelsen hävas om en man löser upp hennes hårknut och tar av glasögonen. Då uppenbaras den strålande skönheten som dolts under den missklädsamma utstyrseln. Och liksom prinsen som slipper bli groda igen behöver hon aldrig någonsin mer jobba på bibliotek.

Det bör också noteras att när glasögonen, den mest utskiljande yrkesmarkören, väl åkt av åker de aldrig på igen. Gömmer han dem för henne så hon måste famla sig fram som i dimma resten av livet? Är de bara en del av uniformen? Tvingas de med god syn använda fönsterglas? Får bibliotekarier inte bära linser? Frågorna hopar sig.

Hon var så exceptionellt vresig och rigid att det inte gick att ha henne bland folk. Lösningen blev att hon placerades på kontoret där hon fick skriva katalogkort på skrivmaskin.

Andra bibliotekstyper, lite närmare verkligheten men ändå schablonartade:

1. Draken

Arga tanten med knut. Jag hade faktiskt en kollega för länge sen som passade precis in på den beskrivningen. Hon var så exceptionellt vresig och rigid att det inte gick att ha henne bland folk. Lösningen blev att hon placerades på kontoret där hon fick skriva katalogkort på skrivmaskin, något som alla inklusive hon själv var nöjda med. Men i sanningens namn hörde hon till sällsyntheterna redan då.

2. Kulturtanten

Mer vanligt förekommande, med sin typiska stil: pagefrisyr, brokiga klädsjok och sjalar, stora smycken av trä eller keramik och piffiga glasögon i glada färger. Jag fullkomligt älskar Kulturtanter, det är tamejsjutton de som bär upp en stor del av vårt kulturliv, men de tillhör den något äldre generationen och de flesta har idag gått i pension.

3. Dammråttan. (Här ingår även Den Manliga Bibliotekarien.)

Tystlåten och beigefärgad, tassar diskret runt i filttofflor och gör allt för att smälta ihop med väggen för att undgå att konfronteras av jobbiga låntagare som vill ha hjälp att hitta senaste bästsäljaren.

Visst har man genom åren stött på kollegor som varit så grå och intetsägande att man svårligen kunnat skilja dem från luddet i torktumlaren, men de flesta bibliotekarier idag ser inte mer annorlunda ut eller skiljer sig särskilt mycket från andra yrkesgrupper.

Möjligtvis är de lite smartare, roligare och bara allmänt fantastiska. Möjligtvis är jag partisk. Jag föreslår ett besök på närmaste bibliotek så får ni bedöma själva.

Relaterade artiklar

Arga bibliotekstanten: ”Jag är inte bara sämst på boktips, jag är också urusel på att läsa av inviter”

Välkommen till SelmaStories, Arga Bibliotekstanten! 

11 Instagramkonton alla bokälskare måste följa