Anna Kinberg Batra om partiledartiden: ”Det blev debatt om hur kvinnlig eller snäll jag var”

”Jag springer den där rundan som inte är för lång och där Säpo inte brukar vilja följa med, med hög och peppande musik i lurarna, och känner en blandning av anspänning och lättnad. I dag är en stor dag, med ett stort tillkännagivande, en dag där jag måste hålla stilen och kunna leverera som alltid. Nej förresten, som aldrig förr.”

/Ur Inifrån

Dagen Anna Kinberg Batra skriver om är den då hon senare ska avgå som partiledare för Moderaterna. Mindre än ett dygn tidigare har hon i direktsänd TV sagt att hon kommer att sitta kvar.  Allt hände på extremt kort tid – och den första kvinnliga moderatledaren någonsin tvingades bort efter en intensiv attack från tunga moderatröster över hela landet.

Nu tar Anna Kinberg Batra bladet från munnen och det är oerhört befriande att möta henne. Biografin Inifrån utelämnar inte något viktigt – och skräder inte orden.

– Otålighet är nog största anledningen att det hände, och det är första gången i partiets historia. Och det måste ju antingen ha berott på att jag är det värsta som har hänt sedan 1907 eller så berodde det på annat också. Jag vill berätta: inifrån ett politiskt skeende som var ganska dramatiskt men också inifrån mig själv – mest mig själv.

Mycket dramatisk tid

Tiden då Anna Kinberg Batra var moderatledare var minst sagt spännande och dramatisk. Allt inleddes med moderaternas valförlust efter åtta år vid makten och en decemberöverenskommelse som sprack. Sedan följde flyktingkrisen, Brexit och Donald Trumps vinst i det amerikanska valet.

– Där och då förändrades hela det politiska klimatet så att det kändes. Vanliga inrikespolitiska frågor sjönk undan, minns hon.

Världen drabbades dessutom av terrorism flera gånger och våren 2017 kom terrorn till Drottninggatan i Stockholm. Det förändrade återigen den politiska agendan.

– Den blev dramatikstyrd, händelsestyrd. Mycket handlade om krishantering och väldigt lite om vart Sverige är på väg på lång sikt och hur företagande och skola ska fungera.

Inifrån beskriver hur ett mörkt samhällsklimat växer fram, där mycket handlar om flyktingar, invandring och hårda tag mot brottslighet och lite om långsiktiga positiva framtidsfrågor.

– Där utspelar sig den här berättelsen och dessutom i ett medieklimat som förändrats och har många tvära kast vilket piskar upp opinionen i negativ riktning.

Det framstår inte som direkt enkelt att försöka sköta sitt vardagsarbete på bästa sätt i den situationen – både på jobbet och därhemma.

– Det håller att inte dras med i tävlingen om de snabbaste klicken samtidigt som sociala medier påverkar den politiska debatten, även på partiledarnivå. Då drog jag slutsatsen att man måste finnas där och försöka vara seriös och långsiktig – det är då man bli kallad tråkig, säger Anna Kinberg Batra.

Kvinna på en post ingen kvinna haft ledde till ”tråkighetsstämpel”

”Det kom att bli ett återkommande tema i kritiken mot mig att jag verkade tråkig eller stel, särskilt i TV. När statsministern eller min för- eller efterträdare hade en blå eller svart kavaj på sig och sa något seriöst om försvaret eller terrorismen var det ansvarsfullt, seriöst eller väckte inga särskilda reaktioner alls. Det ingick i statsminister- eller partiledarjobbet. Men när jag gjorde det uppfattades det som tråkigt, vilket i sin tur var negativt.

Och här kommer vi till frågan om hur kvinnor ska vara.”

Ur Inifrån

Tråkig. Sur. Otrevlig. Sällan har väl en partiledare fått så trista stämplar som de som drabbade Anna Kinberg Batra under hennes partiledartid.

– Jag vill inte att statsministern ska tänka på frisyren framför allt när folk just har dött eller riskerat livet, utan ta det på allvar. Och det måste gälla oavsett om statsministern är en han eller hon.

Hon är alltså ganska säker på att tråkighetsstämpeln, som hon återkommer till många gånger i boken, kommer sig av att hon var kvinna på en post där en kvinna tidigare aldrig varit: moderatledare.

–Jag bröt norm, gjorde något ingen gjort innan. Men jag tror jag levde upp till kravspecifikationen när jag började. Meriterad inom ekonomi och utrikesfrågor, försökte vara påläst precis som moderatledare hittills varit men var är det jag fick kritik för på ett annat sätt än mina för- och efterträdare. Och det blev mer debatt om hur kvinnlig eller snäll jag var.

Hon beskriver upplevelsen och förväntningarna på en partiledare i kristid: om en man har mörk kostym och allvarstyngd inför en kris är det inte negativt utan statsmannamässigt ansvarfullt, seriöst och positivt. Medan det var just det som födde hennes ”tråk-kritik.

– Jag tycker att man ska vara seriös. Det var väl ingen som tyckte att Gösta Boman skulle le oftare?

Ständigt medveten om omvärldens blickar

Men kritiken till trots verkar det allra mest ha påverkat hennes syn på sin yrkesroll och aldrig blivit en personlig fråga. Hon beskriver hur hon upplevde att hon klädde i sig en kostym varje gång hon var medveten om att andra blickar än de närmaste skulle falla på henne. Medan hon berättar ändras hållningen och fokus i blicken. En annan person skymtar fram, partiledaren finns kvar i både tanke och fysik. Det är trots allt inte så länge sedan allt hände.

– Den som tar all kritik personligt skulle inte orka vara partiledare ens en vecka. Man måste hålla det utanför sig och inse att folk har en massa åsikter om ens roll när man syns mycket. Jag försökte sköta mitt och lösa uppgiften. Mycket blev också gjort även om det kostade just mig mycket.

Allt är egentligen ett rollspel, förklarar hon, och i dagens samhälle är alla väljare med som aktörer.

– Det har varit en av mina viktigaste lärdomar av allt detta, hur det nya medielandskapet har förändrat spelreglerna för politiker. Som väljare kan man fundera över vad sociala medier gör med den politiska debatten. Den hackar den i småbitar ibland och det kan faktiskt vara farligt om man fortsätter att bidra till det.

Hon önskar att alla väljare som upprörs över något på nätet ska fundera ett varv till vems ärenden man går och vilket samhällsklimat man bidrar till för vi har alla ett ansvar att upprätthålla en anständig demokratisk debatt.

– Att kritisera makthavare stenhårt är fine men ibland drivs det agendor i syfte att piska upp motsättningar och då får var och en välja om man vill bidra till det, bromsa eller hjälpa till att lugna ner situationen.

Även politiker behöver se över sitt sociala medier-beteende

Det är tydligt att hon talar av erfarenhet och Inifrån är full av exempel på konflikter som kanske hade kunnat undvikas om de inblandade tagit ett andetag och lagt undan telefonen en stund. Det är inte bara väljare som kanske måste fundera på hur de delar, utan även politiker.

– Som politiker ska man försöka vara på riktigt och sig själv i alla kanaler. Men tävlingen om att skrika högst och vara argast är inte politikerns roll. Hur ska man vara seriös och få ut sitt budskap även i ett klimat som är skrikigt och kortsiktigt? Det tycker jag är ganska få som lyckas med. Jag gjorde det uppenbarligen inte.

”Det kom nya avgångskrav, ett i taget med lagom mellanrum och jag hann tänka att kuppmakarna ändå visade att de hade kapacitet. Några hade lagt ned mycket jobb under sommaren med att planera och organisera det mesta som hände nu. Tänk vad de hade kunnat använda den kraften till annat, som till exempel att vinna väljare?”

Ur Inifrån

Det dramatiska dygnet då hon tvingades att avgå har i efterhand kallats för ”processen” av de inblandade – och Anna Kinberg Batra själv är helt övertygad om att regnet av avgångskrav som under kort tid kom från alla hål var en noga iscensatt attack som planerades månader i förväg.

– Jag hoppas att det tar tid innan det attackeras på det viset av moderatväljarna igen – ens om det kommer en dålig mätning. Ska man komma ur det krävs större grepp än att byta ut en person.

Trots allt är hon väldigt nöjd med sin tid som partiledare.

– Jag hade ändå roligt nästan hela tiden. Det var många som gjorde väldigt bra jobb och var med och förändrade och ville att allt skulle fungera.

Hänger ut sig själv mer än någon annan

Den som vill läsa en ”skvallerbok” med personregister över människors tillkortakommanden kommer att bli besviken av att läsa Inifrån – men ”vissa personer kan man ju enkelt räkna ut att de är med”, som Anna Kinberg Batra själv säger.

– Den jag hänger ut mest är mig själv. Det finns saker om min bakgrund och vad som hände som inte stått tidigare någonstans men det användbara jag hoppas på att läsaren ska ta med sig är hur villkoren för politiken ser ut. Hur ska man leda en regering och land i stökiga tider? Lärdomen är att man måste vara målstyrd och ha bra folk om kring sig och vara snabb och fötterna. Och att det kan vara väldigt ensamt på toppen.

”Jag gjorde mitt bästa, men var inte perfekt, precis som alla mina företrädare. Jag bryr mig mycket om människor jag tycker om, vilket kan påverka hur jag fattar beslut. Jag jobbar hårdare än de flesta, men vill träffa min familj ibland också, annars går jag sönder. Precis som andra levande människor. Jag är ju ingen maskin.

Kanske var det för svårt att göra det här jobbet under den här tiden, i alla fall om man försökte vara människa samtidigt? Skulle det i så fall vara omöjligt att lyckas med detta om man inte var en, ja faktiskt, robot?”

Ur Inifrån