Anna Agrell: "barndomens rum finns kvar när vi rör oss i nya miljöer"

Berätta om Sweet dreams Öxnehaga, vad handlar den om?

Sara och Mia växer upp på Öxnehaga, ett område i utkanten av Huskvarna. Hela deras värld utgår därifrån och de tillbringar nästan all sin tid vid rampen, i centrum eller på byggarbetsplatsen. De tänjer både på de fysiska och relationsmässiga gränserna. Långt senare ska även Saras och Mias vänskap komma att prövas.

Titeln på boken refererar både till en känd låt och en viktig scen i berättelsen, utan att avslöja för mycket om handlingen – hur kom du fram till titeln?

Från början var det en arbetstitel som under skrivandets gång kändes mer och mer passande. Eurythmics låt blev en fond till de drömmar som huvudpersonen Sara bär på. I titeln finns en skevhet, både språkligt och betydelsemässigt, som slog an i mig.

Berättelsen tar plats vid slutet av 80-talet, hur kommer det sig att du valde att placera berättelsen i just det här decenniet?

Det enklaste svaret på den frågan är att jag är uppvuxen då, men det är också en tid som intresserar mig på flera plan. Nästan fyrtio år har passerat och mycket har hänt sedan dess, min upplevelse är att barns rörelseomfång och medvetenhet om omvärldens faror ser annorlunda ut nu jämfört med på åttiotalet.

I boken blir klasstillhörighet en närmast kroppslig erfarenhet, var det en självklarhet att boken skulle utforska vad det innebär att tillhöra en viss klass?

Det var en självklarhet att utforska hur språk präglas av miljön och det sammanhang vi växer upp i. Jag valde att förlägga berättelsen till den plats där jag själv är uppvuxen och det kom som ett svar på min förra roman. Den utspelar sig i småländska landsbygden och huvudpersonen i den romanen har en mer privilegierad boendemiljö.

Ett annat tema som i allra största grad utforskas i boken är vänskap, och inte minst vänskapens gränser, vill du berätta lite mer om det?

I romanen följer läsaren bästa vännerna Sara och Mia under två skeden i livet; i tolv- och trettonårsåldern då livet står i förändring och i fyrtioårsåldern när det mesta har fått fastare konturer. Jag var nyfiken på vad som skulle hända när Sara, efter många års vänskap, får veta något om Mia som omprövar deras relation.

Boken undersöker även hur man formas av den plats och de rum man växer upp i, vad fick dig att vilja skriva om det?

Jag tror att många med mig upplever att en liten del av barndomens rum finns kvar när vi rör oss i nya miljöer. En förutsättning för att skriva den här romanen är att jag numera bor i Lund. Distansen har gett mig den skärpa som behövs för att skildra området

Vad hoppas du att dina läsare tar med sig efter att de har läst Sweet dreams Öxnehaga?

Människor är mångfacetterade och under vissa omständigheter kan vi agera på ett sätt som inte är förenligt med vår personlighet. Det finns inte alltid enkla svar. Jag hoppas också att det finns läsare som får återuppleva åttiotalet och andra som får uppleva det för första gången.