Abigail & Elin: ”Kirurgi behövs inte för att ’normalisera’ de som föds intersex”
Författare

Abigail & Elin: ”Kirurgi behövs inte för att ’normalisera’ de som föds intersex”

Av: Johanna Stenius
Publicerad: 05 april 2017

I elfte avsnittet av vår podcast Speaking of Stories möts brittiska författaren Abigail Tartellin och Elin Lucassi, illustratör och skribent, i ett samtal om lyxmoms på tamponger, konsten som normbrytare och goda synder.

Svenska Elin Lucassi tecknar politisk satir och feministiska illustrationer som vågar ta plats. Under våren släpps hennes bok Synd, i vilken hon tecknar de sju dödssynderna och ifrågasätter det vedertaget syndiga i dessa gärningar. Boken följer på ett uppskattat bidrag i den senaste tidens mensrevolution – ett ämne som är högaktuellt även i England.
– I England undersöks nu möjligheten att befria sanitetsprodukter från den lyxmoms som de hittills varit belagda med. Som att det skulle vara något lyxigt över att regelbundet tvingas hantera ett okontrollerat utflöde av blod från sin egen kropp, säger Abigail Tartellin.

Abigail Tartellin slog igenom med Golden Boy år 2013 och nu har den kommit på svenska. Boken, vars huvudkaraktär Max är intersexuell, lyfter frågan om könsidentitet hos intersexuella – personer vars biologiska kropp inte entydigt kan kategoriseras som man eller kvinna.
– Det offentliga samtalet om könsidentitet har dominerats av transfrågor och rätten till könskorrigering. Jag vill ifrågasätta uppfattningen att personer ska normaliseras åt ett eller annat håll med hjälp av kirurgi, istället för att samhället anpassas till att inkludera även de människor som ligger utanför mallen, säger Abigail Tartellin.

Men hur stort inflytande har litteraturen egentligen över normer och värderingar samhället?
– Där diktaturer uppstår är det alltid konstnärliga uttryck som begränsas först och det beror ju på att man inser vidden av dess inverkan på samhället, säger Elin Lucassi.
– Det är ju högaktuellt på många håll i världen. Därför behöver vi ligga på och stifta lagar som förankrar kulturella uttryck – det vi uppfattar som moderna normer och värderingar – för att vidmakthålla de rättigheter som faktiskt har erövrats genom hård kamp, så att de inte inskränks av de konservativa krafter som nu vinner mark, säger Abigail Tartellin.
Lyssna på hela samtalet här.

av Stephanie Tärnqvist

 

 

Fakta

En sida till? Fortsätt läs!