"Man kan fly en galning men inte gömma sig för ett samhälle : 10 år efter Utøya" av Ali Esbati
Ali Esbati var på Utøya Den 22 juli 2011 för att hålla en föreläsning på AUFs sommarläger. Han blev en av dem som överlevde Anders Behring Breiviks terrorattack. Boken berättar i detalj om de dramatiska händelserna och om den avsiktliga politiska handling det var – grundad i en högerextrem ideologi som lever vidare efter det att gärningsmannen fängslats. Genom att väva samman händelserna på Utøya med Alis personliga berättelse är boken ett bidrag både till att komma ihåg och att kollektivt bearbeta tragedin den 22 juli.
Ända sedan den 22 juli 2011 har Norge försökt att förstå vad som drev massmördaren som sköt ihjäl så många unga på den norska ön Utøya. Med hjälp av unika källor tecknar Åsne Seierstad bilden av en man som i många år försökte passa in i samhällets ramar, men som till slut krossade dem på det mest brutala sätt. Det är också berättelsen om de drabbade: Två systrar från Nesodden och ett killgäng från Troms som rest söderut med samma mål. Bara några av dem skulle komma hem igen.
De som drabbades av terrorn på Utøya kom från hela det geografiskt vidsträckta landet. Erika Fatland, vars egen familj också drabbades, har rest i dessa sorgmärkta trakter, men också utanför landets gränser, på jakt efter svar. Hon besöker de som överlevde eller blev kvar, i hem där sorgen ännu sitter kvar i den tomma stolen vid middagsbordet och saknaden befolkar de tysta rummen. Men hon följer också spåren efter en vilsen ensamvarg, som funnit sitt hem i extremismen.
Tio år har gått sedan terrorattacken på regeringskvartalet och AUF:s sommarläger på Utøya. I den här boken, som är på norska, skriver släktingar, överlevande, politiker, forskare och kommentatorer om tiden efter den mörka sommardagen. De berättar om bottenlös sorg och den långa kampen för att återuppbygga AUF och campingen i Tyrifjorden. De visar konsekvenserna av terrorism och de djupa historiska rötterna bakom terrorismens ideologi.