Kai Gullmar komponerade melodier och är stjärnan bakom “Jag har en liten melodi” och “Swing it magistern”. Hennes låtar framfördes av stora artister och hon uppträdde själv på radio och i folkparker. Egentligen hette hon Gurli Bergström, men som 25-åring tog hon namnet Kai Gullmar. Hon klädde sig gärna i hatt, kostym och levde öppet med andra kvinnor trots riskerna det innebar då. Journalisten Ingela Hofsten följer Kai Gullmar från barndomen
Det är inte särskilt många som känner till Lotten von Kraemer, men hon var en kvinna som levde ett märkvärdigt liv i litteraturens tjänst. Lotten von Kraemer föddes in i en välbärgad familj och skrev essäer, dikter och böcker. Hon växte upp i ett patriarkalt samhället under 1800-talets slut och engagerade sig för kvinnors rösträtt. Genom hennes testamente grundades Samfundet De Nio, där varannan ledamot ska vara kvinna och vars uppgift är att främja den svenska skönlitteraturen.
Stockholm, sent 1800-tal. En gång i veckan träffas fem kvinnor för andliga möten. De pratar, skriver och målar. En av kvinnorna är Hilma af Klint, pionjär inom det abstrakta måleriet. Tillsammans åkallar de ”höga mästare” från en annan dimension och låter andarnas budskap vägleda dem i skapandet av stora, expressiva konstverk. Men tavlorna göms undan och Hilmas namn faller i glömska. Över hundra år senare arbetar kuratorn Eben med en utställning av Hilmas tavlor. Eben blir nyfiken på konstnären och de kvinnor som omgav henne. Vilka var de fem? Och vad gjorde de egentligen på sina möten?
Översättare: Christina Mansicka
Läs mer: Sofia Lundberg: ”Kvinnorna runt Hilma af Klint har blivit så verkliga för mig”
Bara vid ett fåtal tillfällen har riksdagspartier letts av kvinnor, detta trots att kvinnor i Sverige haft rösträtt i hundra år. Jenny Madestam är docent i statsvetenskap och forskar om politiskt ledarskap – och i sin nya bok Maktens kvinnor har hon intervjuat kvinnliga partiledare, båda nuvarande och före detta, om upplevelsen av att vara just maktens kvinnor.
Hilma af Klints måleri är revolutionerande för sin samtid med de abstrakta dragen, som gjorde henne före sin tid. Hon bestämde sig när hon var 70 för att hennes tavlor inte skulle få möta publiken förrän tidigast 20 år efter hennes död. Så när hennes konst återupptäcktes blev det förstås en stor kulturhändelse. Julia Voss har forskat på djupet om konstnären och konsten, och nu kommer hennes tjusiga biografi.
Liberalernas veteran Barbro Westerholm är känd för mycket. Engagemanget för abortfrågan, för p-piller och inte minst för att ha ”friskförklarat” homosexualitet. Nu finns hennes memoarer Om att aldrig ge upp i bokhandeln. Boken har hon arbetat fram tillsammans med journalisten Ingrid Kinne Lindgren.
Kamala Harris är historisk som vice president för Joe Biden, som första kvinna på positionen men också som första icke-vita personen med USA:s näst högst uppsatta politiska uppdrag. I hennes nya bok berättar hon om de politiska utmaningar vi står inför, och om hennes erfarenheter från det politiska livet over there.
Översättare: Lena Jonsson, Lena Karlin
Selma Lagerlöf var den första kvinnan som tilldelades Nobelpriset i litteratur, och även första kvinna att utses till ledamot av Svenska Akademien. I Anna-Karin Palms hyllade biografi får vi lära känna Selma ännu bättre. Förutom det starka självförtroendet, som också skildras i boken och som möjliggjorde hennes banbrytande livsverk, framträder också mjuka och kärleksfulla sidor av denna fascinerande människa.
I Fatima Bremmers bok Ett jävla solsken får vi möta Ester Blenda Nordström – en kvinna som på sin tid nog stack ut en hel del från sin omgivning. Hon var känd journalist och ständigt omsusad av framgång och kändisar. En del av hennes normbrytande journalistik byggde på så kallat wallraffande, det vill säga att hon gav sig ut själv och levdei den miljö hon ville beskriva i sina texter. Men i boken får vi även höra om varför det tog stopp för Ester Blenda; varför hennes journalistiska röst plötsligt tystnade.
Märta Måås-Fjetterström var kvinnan som blev berömd för sina oerhörda textila alster. Hennes mattmönster tillverkas än idag, och att ha en Märta Måås-matta på vardagsrumsgolvet kan nog vara en av de allra främsta statussymbolerna. Märtas liv är dessutom ett fascinerande kvinnoöde i sin samtid. Allt detta berättar journalisten Annika Persson väldigt fint om i sin bok Var vid gott mod.
Få andra har väl upplöst normer så som Simone de Beauvoir gjorde. Hennes Det andra könet har påverkat i stort sett hela den humanistiska vetenskapen, eftersom den i sin tid presenterade ett helt nytt sätt att tänka om kön. Som romanförfattare och stor tänkare har hon brutit ny akademisk mark inom kvinnohistorien.
Sara Danius har hyllats för sina storartade insatser som ständig sekreterare i Svenska Akademien, och var fram till sin död för många en förkämpe inom den feministiska rörelsen. Men hon var även en storartad skribent, och professor i litteraturvetenskap. I boken Sidenkatedralen finns en lång rad av hennes texter som behandlar många vitt skilda ämnen. Bland annat innehåller boken hennes vinter- och sommarprat i radio, i vilket vi får höra mer om hennes liv och värv.
Camilla Läckberg är en av Sveriges genom tiderna bäst säljande kvinnliga författare. Hennes böcker har ofta blivit orättvist bemötta på grund av patriarkala strukturer, men med en outsinlig källa till kraft och driv har Camilla fortsatt ge ut succéböcker i hög takt. Nu är hon aktuell igen med två fristående kortromaner i en och samma brandgula volym. Båda berättelserna handlar om kärlek, hämndlystenhet och svek och bekräftar på nytt att Läckberg är en av våra allra främsta idag.