När Theodor Kallifatides kliver av tåget i Stockholm är det kväll. Det regnar, han är 25 år gammal i ett främmande land och känner sig oerhört ensam. Han plockar fram en adresslapp och lyckas ta sig till Kocksgatan 28 på Södermalm där han ska bo. Det är 1964 och han har rest från sitt hemland Grekland på grund av landets utbredda fattigdom, arbetslöshet och militärregeringens jakt på människor engagerade i vänsterrörelsen. Theodor Kallifatides hade sett några Bergmanfilmer och lyssnat på ett par skivor på svenska, men han talade inte språket, och det enda han kunde säga på svenska när han kom fram den kvällen 1964 var ”god morgon”.
Läs mer: 8 drabbande romaner som skildrar krigens konsekvenser
Drygt 50 år senare är Theodor Kallifatides filosof och en av våra främsta och mest produktiva författare. Han har skrivit ett trettiotal skönlitterära verk, vunnit en rad priser och varit ordförande för svenska PEN. I september kom hans senaste bok Kärlek och främlingskap, en berättelse om hur den grekiska Christo flyttar från Athen till Stockholm för att studera och möter och förälskar sig i Rania.
Den första tiden i Stockholm jobbade Theodor Kallifatides som potatisskalare på en restaurang. Han berättar 2015 i Sveriges Radios Söndagsintervjun om hur det var en tid som präglades av ensamhet.
– Den här ensamheten är något som aldrig lämnar en när man har smakat på den. Visst led jag, och det var fruktansvärt, men jag klarade av det utan att bli galen.
Missa inte! Sara Danius – en lysande och modig stilist
Han bestämde sig för att lära sig språket och började på en SFI-kurs som han snart hoppade av. Istället läste han August Strindberg och Hjalmar Söderberg för att lära sig svenska.
– Jag översatte Strindberg från svenska till engelska med hjälp av en ordbok och sedan från engelska till grekiska, för jag hade ingen svensk-grekisk ordbok. Det är kanske den enda bragd jag har gjort i mitt liv, säger han i samma intervju.
1969, bara några år efter att han kom till Sverige, gav han ut sin första bok: diktsamlingen Minnet i exil. Sedan dess har han fortsatt att utforska språket, dess möjligheter och begränsningar. Han har översatt sina egna verk liksom andras till grekiska och har jobbat som lärare i praktisk filosofi vid Stockholms universitet. I Söndagsintervjun berättar han om glädjen han kände när han började studera i Sverige, något han förnekats i Grekland.
– Jag var så lycklig av att vakna på morgonen och veta att jag hade en dag av plugg framför mig. Jag var så lycklig att jag ibland grät. Det berodde såklart på att jag hade blivit förnekad denna möjlighet i mitt land.
Utöver språk utforskar Kallifatides ofta teman som utanförskap och passion, något som går igen även i Kärlek och främlingskap. Han engagerar sig ofta i samhällsdebatten om invandring och integration och har uttryckt sin oro för den främlingsfientlighet som breder ut sig i Sverige idag. I nyligen publicerad en intervju med Göteborgs-Posten ställer reporten frågan om det svenska samhället är mer stängt idag eller på 1960-talet.
– Den största skillnaden är att det inte fanns någon aktiv främlingsfientlighet när jag kom hit. I värsta fall fanns det en påfrestande likgiltighet. Man blev inte sedd – med modernare termer. Men det var inga baracker som sattes i brand.
10 tongivande böcker av Theodor Kallifatides
1. Kärlek och främlingskap
Kallifatides senaste bok handlar om den grekiske Christo som under 60-talet lämnar Aten för Stockholm. Det nya studielånet ger honom möjlighet att studera idéhistoria på universitetet – något han alltid velat göra. Men han känner sig ensam i staden och måste inte bara lära sig språket, han måste byta inälvor också. Grekland finns i alls han tänker och gör. En dag träffar han Rania och alla begrepp vänds upp och ned.
2. Ännu ett liv
Författaren känner krafterna sina och bestämmer sig för att det är dags att sluta skriva, han gör sig av med sitt arbetsrum – och blir alldeles vilsen. Kan han verkligen sluta skriva? Osäkert. Men kan han skriva? Det blir också allt svårare. Tills förlösningen kommer från alldeles oväntat håll.
Georg Andreasson är 55 år, chef för ABF i Stockholm och står inför stora förändringar i livet. Ett avsked från en skör dansare och ett försiktigt närmande till en glittrande och undflyende yngre kvinna väntar. Ibland känner han sig gammal, men vill inte gärna erkänna det. Vardagens rutiner bryts detta valår, men närheten till en filosofiskt lagd vän och kollega består. Frågor om tillhörighet och utanförskap kräver svar. Värderingar ifrågasätts. Är politik och kultur oförenliga? Livet känns osäkert, men längtan, hopp och passion är starka drivkrafter. Snart kanske ljuset återvänder?
I Mödrar och sönder gestaltar Kallifatides moderns betydelse i sitt liv som son. Dråpliga, spännande och gripande scener från det förflutna och nuet griper in i varandra. Man skrattar och gråter om vartannat. Familjens ursprung klarnar, hemligheter blottläggs, minnen förstärks och kärleken till en mor gestaltas på ett oförglömligt sätt. Men också moderns kärlek till maken och sönerna växer fram som en stor, stilla flod i hennes ådror.
En berättelse om främlingens villkor och möjligheter.
”I början då jag var en främling som skulle erövra främlingskapet kastade jag mig över det nya språket likt en utsvulten hund över en saftig köttbit. Jag åt upp svenskan. Jag fyllde min mun med ord, tuggade dem, svalde dem. Jag tog vissa ord i min mun som praliner. Fors, älv, flod, fjäll, berg, hav, vik, sol, moln, regn, snö, dag, natt. Jag föll platt för den svenska naturens enstavighet. Som författare har jag aldrig varit friare än i dessa första dikter då skrivandet inte var bundet vid futtigheter som mening, betydelse, avsikt. Men det är bara en gång i livet man kan skriva på det sättet.”
Den avslutande delen i trilogin om människorna i den grekiska byn Jalos under andra världskriget. Nu är även inbördeskriget över och partisanerna har kapitulerat för den kungliga armén. Folket ska omskolas till sanna, kristna greker. Pojken Minos och hans föräldrar har flyttat från det nedbrända Jalos till Aten. Jalos ska gå i gymnasium, det är självklart, och det är upplevelserna på hans väg till det vuxna och illusionslösa livet som bildar huvudlinjen i boken.
Köp boken här.
Den andra delen i trilogin. Tyskarna har lämnar Grekland och Jalos invånare kan andas ut ett ögonblick. Men vid horisonten tornar nya moln upp sig. Fascisterna tar makten och det väntas grymma och blodiga uppgörelser som delar det grekiska folket. Ur ett myller av människor träder några fram i närbild: den gamle farbror Stelios som håller på att bli blind, läraren som släppts ur fängelset och kan återförenas med sin familj, hans yngste son Minos som upplever en växande kärlek till den judiska flickan Reveka, och många, många andra.
Köp boken här.
I den första delen av trilogin lär vi känna invånarna i byn Jalos under tidigt 40-tal. Med humor, värme och förståelse berättar Kallifatides om invånarnas liv, deras passioner och idéer, deras drömmar och strävanden. Där är den kättjefulle prästen, den tyskvänlige borgmästaren, den socialistiske läraren, slaktaren, smeden, bydåren, alla bönderna, kvinnorna, mödrarna. Öden framträder mot bakgrunden av det klassamhälle som Jalos utgör där motsättningarna mellan bönder och herrar är många och komplicerade.
Köp boken här.
9. Minnet i exil
Minnet i exil är Kallifatides debut och en diktsamling där han minns Grekland, Aten och krigets fasor.
Boken kan finnas på bibliotek och i second hand-affärer.