Kerstin Thorvall – suverän och sårbar

”Hon var en människa som ville säga som det var och hon lärde sig aldrig att inte alla ville veta det”. Så ville Kerstin Thorvall själv att det skulle stå på hennes gravsten. Författaren som var som besatt av tabun har hyllats för sitt mod att skriva om det förbjudna, men hennes texter om modershat, otrohet och besatthet har också upprört. När Det mest förbjudna som senare skulle få en kultstatus kom ut 1976 väckte den moralpanik. Den sexuellt utmanande romanen med självbiografiska drag skapade ett mediedrev som tog så hårt på författaren att hon flydde till Frankrike för en tid.

Kerstin Thorvall föddes i Eskilstuna 1925. Hon växte upp med en sträng och kristen mamma och en pappa som led av psykisk sjukdom. Han dog när hon var elva år, och efter det bodde hon ensam med mamman som hon hade en konfliktfylld relation till. Efter studenten flyttade hon till Stockholm för att utbilda sig till modetecknare på Beckmans och hon arbetade sedan under många år som illustratör och journalist. 1959 debuterade hon som författare med ungdomsboken Boken till dig.

Kerstin Thorvall var en oerhört produktiv författare – hon hann ge ut över 60 böcker. De är kända för att vara frispråkiga och i hennes romaner, som ofta hade självbiografiska inslag, återkom hon ofta till teman som klass, sexualitet och relationer. Hon kallade sitt språk för ”flytigt” och i början av hennes karriär var det flera recensenter som avfärdade det som alltför enkelt. Hennes författarskap blev dock mer uppskattat under årens gång och hon fick exempelvis Moa Martinsson-priset för När man skjuter arbetare, den första delen i hennes kritikerrosade trilogi som tar avstamp i hennes föräldrars liv.

När Kerstin Thorvall dog 2010 lämnade hon efter sig mängder av brev och anteckningar som hennes fyra söner skänkte till Kungliga biblioteket. Författaren Beata Arnborg är en av dem som har gått igenom lådorna och i hennes biografi Uppror i svart och skärt beskriver hon Kerstin Thorvall som en kontrasternas kvinna. En modig och mångsidig författare som var både besvärlig och briljant. En filterlös person vars liv kantades av depressioner och dödsångest, men också av eufori och livshunger. I en text om författarbiografin i tidningen Fokus skriver Therese Eriksson att den visar upp en författare som ständigt var fel – för att hon ville vara fel. Hon skriver att Kerstin Thorvall också odlade myten om sitt utanförskap på egen hand. Att hon var lojal med den och att ”hon bar sin känsla av att vara fel som en smycke”.

Hon kom att bli en ikon för många kvinnor och har haft betydelse för många yngre författare. Sara Stridsberg är en av dem, och i en intervju har hon bland annat sagt att Kerstin Thorvall var som en svensk Marguerite Duras, och att hennes fräckhet och skamlöshet var viktig för henne. Författaren Helena von Zweigbergk har också talat om Kerstin Thorvalls betydelse och hon har i en intervju sagt att hon är en symbol för en sorts befrielse. ”Både från tanken och det mest förbjudna, det bittra, det arga, det ångestfyllda och en hel rad känslor som kvinnor inte fick känna”.

3 frågor till Eva Bonnier, förläggare på Albert Bonniers förlag

Hur skulle du beskriva Kerstins Thorvalls författarskap?

– Jag var förläggare för När man skjuter arbetare och den trilogin lyfte Kerstin Thorvalls författarskap. Med den blev hon den litterära författare hon alltid hade önskat att bli. I den senare delen av hennes författarskap var hon inte längre bara den där skandalförfattaren som hon länge hade betraktas som. Hon kom att bli något av en ikon för många kvinnor, och man får inte heller glömma att hon var en fantastisk barn- och ungdomsförfattare.

Du arbetare som Kerstin Thorvalls förläggare i flera år. Hur var det att jobba med henne?

– Det var om jag ska vara ärlig ganska krävande. Hon ville ha en reaktion på allt, och under vissa perioder pratade jag med henne i telefon en gång om dagen. Hon krävde mycket av sin omgivning – men också av sig själv. Hon var en både stark och skör person.

Har du någon favorit bland hennes böcker?

– Det mest förbjudna. Den blev en sådan framgång och det är roligt att se att den fortfarande hittar nya läsare.

5 böcker av Kerstin Thorvall

1. När man skjuter arbetare

I det vitlysande midsommarljuset i norr möter den blyga nyutexaminerade småskollärarinnan och skogshuggardottern sitt öde i en charmig skönsjungande läroverksadjunkt söderifrån. Han är svärmiskt intresserad av arbetarnas sak och ser i den unga Hilma den vackraste av blommor, sprungen ur de djupa skogarna och deras genuina folk. Strax efter bröllopet visar det sig att Sigfrid är sinnessjuk, något som hans familj valt att tiga om. Enligt lagen är det en sjukdom belagd med äktenskapsförbud för avkommans skull.Men hon var ju bara en enkel flicka. Hon kunde offras för allt detta hände på den tid då det ännu var tillåtet att skjuta arbetare…

När man skjuter arbetare från 1993 är den första delen i Kerstin Thorvalls trilogi som tar avstamp i hennes föräldrars liv.

Köp boken här.

Lyssna på boken här.

2. I skuggan av oron

Redan när det ringer förstår hon med en opassande känsla av befrielse vad som har hänt. Hennes färgstarke men sinnessjuke make, läroverksadjunkten Sigfrid Tornvall, är död. Han ska aldrig mer kräva något av henne. Och framför allt: inget mer ofredande av dottern Signe. Hennes allt. En förtjusande tös – det säger alla – som dessvärre har så lätt för att bli till sig och är så rädd för allting. Har hon ärvt faderns oroliga sinne? Ansvaret är tungt, men nu kan Hilma äntligen forma flickan helt efter egna tankar. Ta bort pappan ur henne. En ljusare vardag väntar i beredskapsårens Sverige. Stolt återgår Hilma till lärarinnekallet.

I skuggan av oron är en fristående fortsättning på När man skjuter arbetare.

Läs boken här.

Lyssna på boken här.

3. Från Signe till Alberte

Hilmas dotter Signe på egen kurs mot frigörelse och eget liv. Alberte som tror att hon redan har den. Friheten. För ingen av dem blir det som de tänkt sig. Signe har i rask takt uppfyllt sina barndomsdrömmar. Blivit modetecknerska. Gift sig med Prinsen och fött honom tre söner. Medan allt går åt helvete.   Det vill säga. Med jobbet flyter det på bra. Där kan man inte klaga. Men Livet, det enkla basala livet som kvinna, maka och mor, där är hon ett fiasko. Inte heller Alberte duger i det avseendet.

Från Signe till Alberte – kärleksfullt och förtvivlat är en roman om två kvinnors kamp att få vara sig själva, och  knyter an till Kerstin Thorvalls två tidigare romaner När man skjuter arbetare och I skuggan av oron.

Köp boken här.

Lyssna på boken här.

4. Det mest förbjudna

Anna är en snäll och lydig dotter. Hennes pappa dog när hon var 11 år och hon växer upp med en rigid martyrmor. När hennes tonårsrevolt kommer tjugofem år senare blir effekten blir våldsam. I en blandning av ångest och triumf kastar sig den vuxna Anna ut i det förbjudna och handlöst i famnen på den mest förbjudna. Den moderna klassikern Det mest förbjudna väckte moralpanik när den kom ut 1976 och har idag fått en kultstatus.

Köp boken här.

Lyssna på boken här.

5. Jag minns alla mina älskare och hur de brukade ta på mig

Saknadens terror, svartsjukans andnöd och den fruktansvärda svindeln av lycka när du då äntligen kommer.  I samlingen Jag minns alla mina älskare och hur de brukade ta på mig från 2000 växlar berättaren mellan dur och moll, klassisk musik och hårdrock, akvarell och kolteckning. Med ett romantiskt skimmer och en erotisk ton skildrar Kerstin Thorvall möten där tiden skapat den nödvändiga distansen.

Köp boken här.