1. Den sista flickan av Nadia Murad

Läs mer: Nadia Murad såldes som sexslav till IS – vi har träffat henne

Nadia Murad föddes 1993 i en by i norra Irak, där hon växte upp på en gård tillsammans med sin yazidiska föräldrar och många syskon. De var fattiga, men miljön var kärleksfull och trygg – även de andra byborna sågs som familj. I augusti 2014 omringades byn av terrorgruppen IS som mördade nästan alla män, däribland sex av Murads bröder och styvbröder. Yngre kvinnor kidnappades för att säljas som slavar och Murad hölls själv som slav och blev slagen och våldtagen.

I november 2014 lyckades Murad fly fångenskapen med hjälp av en familj. Efter en tid i ett flyktingläger kom hon tillsammans med tusen andra yazidiska kvinnor till Stuttgart i Tyskland, där hon bor idag.

Murad har gjorts till talesperson för yazidiernas sak och kvinnor som utsatts för sexhandel. Hon har berättat sin historia inför FN:s råd för mänskliga rättigheter i Geneve och säkerhetsrådet i New York. 2016 utsåg FN henne till goodwill-ambassadör för traffickingfrågor, och människorättsaktvisiten och advokaten Amal Clooney för hennes sak.

År 2018 tilldelades Nadia Murad Nobels fredspris för sin kamp mot sexuellt våld mot kvinnor, tillsammans med läkaren Denis Mukwege.

I Den sista flickan berättar Nada Murad om sin tid i fångenskap och om sin livsviktiga kamp mot Islamiska staten.

Boken finns här.

2. Jag är Malala av Malala Yousafzai

Malala Yousafzai föddes 1997 i Pakistan och blev redan som sextonåring en global symbol för fredliga protester och kampen för kvinnors rättigheter. Med The Malala Fund, en välgörenhetsorganisation som investerar i lokala utbildningsprogram och stödjer personer som kämpar för rätten till utbildning runt om i världen, kämpar Malala för allas rätt till utbildning. Framförallt kämpar hon för flickors rättigheter i Swatdalen, där talibanerna tidvis har förbjudit flickor att gå i skolan. 2012 sköts Malala i huvudet och i nacken i ett mordförsök utfört av talibantrogna efter att hon vägrat hörsamma gruppens förbud mot skolgång för flickor.
2014 tilldelades Malala Nobels fredspris tillsammans med Kailash Satyarthi och blev därmed den yngsta Nobelpristagaren någonsin.

Jag är Malala, som är skriven av Yousafzai och den brittiska journalisten Christina Lamb, handlar om Malalas uppväxt och hennes kamp för flickors rätt att gå i skolan.

3. Scener ur hjärtat av Greta Thunberg med familj

Greta Thunberg föddes 2003 och blev känd när hon den 20 augusti 2018 satt utanför Sveriges Riksdag med ett plakat med texten Skolstrejk för klimatet. Greta satt utanför Riksdagshuset varje skoldag fram till riksdagsvalet 9 september. Sedan dess har hon strejkat på fredagar (med avsikt att inte sluta förrän svensk politik är i linje med Parisavtalet), demonstrerat i flera olika länder, skapat framgångsrika kampanjer (#jagstannarpåmarken som syftar till ett minskat flygande, #FridaysforFuture #Klimatstrejka och #ClimateStrike) och snart uppmärksammades hon av TV-medier i flera länder, av FN:s generalsekreterare och Arnold Schwarzenegger.

I december 2018 utsågs Thunberg till en av världens 25 mest inflytelserika tonåringar av Time Magazine och i april 2019 utsågs hon till en av världens 100 mest inflytelserika personer – en plats bakom Donald Trump.

Scener ur hjärtat utgavs tre dagar efter att sittstrejken påbörjades, skriven av Thunberg och hennes föräldrar. Boken handlar om familjen och om Greta Thunbergs diagnoser (Asperger, OCD och selektiv mutism) och miljöaktivism.

Boken finns här. 

4. Alla borde vara feminister av Chimamanda Ngozi Adichie

Se också: När vi träffade henne här i Sverige för att prata om feminism

Chimamanda Ngozi Adichie föddes 1977 i Nigeria. Vid 19 års ålder flyttade hon till USA för att gå på college. Mellan 1997 och 2002 skrev hon diktsamlingar, en pjäs och noveller (som nominerades till och vann flera priser). 2003 publicerades hennes debutroman, Lila hibiskus, som fick fin kritik och nominerades till priser. Det var dock inte förrän 2006 som hon fick sitt internationella genombrott med En halv gul sol – och som följdes upp med den lika populära romanen Americanah. 

2012 höll Chimamanda Ngozi Adichie ett bejublat TED-talk som har setts av flera miljoner människor. Det starka talet gjordes snart till en bok med namnet Alla borde vara feminister. I den skriver hon om när hon första gången blev kallad feminist när hon var fjorton år. ”Det var inte någon komplimang. Det hörde jag på tonen – det var en ton som hade passat ett yttrande som: ‘Du är ju för terrorism.’” Istället för att värja sig mot ordet bestämde sig Chimamanda Ngozi Adichie för att göra det till sitt, och strunta i omgivningens invändningar om att alla feminister är olyckliga och ogifta manshatare, att feminism är något i grunden oafrikanskt och att riktiga feminister inte bär läppglans.

 Alla borde vara feminister gavs 2015-2016 till alla elever i årskurs 2 på gymnasiet.

Boken finns här.

5. Modet att köra av Manal al-Sharif

Manal al-Sharif föddes 1979 i Saudiarabien. 19 maj 2011 satte hon sig bakom ratten i bilen, fullt medveten om vilka risker hon tog. Kvinnor i Saudiarabien är förbjudna att köra bil och hon kunde inte längre blunda för hur kvinnor behandlades. Hon filmade därför sig själv i bilen – en film som spreds på sociala medier.

I Modet att köra skildrar hon sin uppväxt i ett arbetarklasskvarter i Mecka, hennes mammas kamp för att ge sina barn en utbildning och de extrema regler och normer som tidigt begränsar flickors liv. Boken är ett intimt och drabbande porträtt av en familj som under svåra förhållanden försöker göra det bästa för sina barn. Boken ger en inblick i vardagsliv i Saudiarabien, en av Mellanösterns mäktigaste stater men förvånande slutet och oskildrat, och uppmärksammades stort när den utkom i USA 2017.

Boken finns här.