Louise är gravid och Hannah tänker tillbaka på det sista året då hon och hennes syster bildade en treenighet med Peter innan familjen splittrades och deras mamma dog. Hannah minns deras cykelturer till stenbrottet, deras kärlek som växte upp och sedan försvann – det var en förlovad tid. Nu är framtiden närmare än någonsin.
Mia och Sara spenderar all sin tid antingen vid centrum eller rampen, och drömmer om märkesjeans och videobandspelare. Trots att de brottas med sina egna svårigheter, är de oövervinnerliga tillsammans och söker efter spänning i allt. De säljer lotter utan vinst, bryter sig in på byggarbetsplatser om kvällarna och hoppar från hustak. Vänskapen mellan dem känns oändlig.
Men drygt trettio år senare får Sara veta något om Mia som omkullkastar allt; något som kanske är oförlåtligt. Hur långt sträcker sig egentligen vänskapen – och vilka handlingar går att förlåta?
Sweet dreams Öxnehaga är en gripande uppväxtskildring som blandar värme och allvar, samt inger barndomsnostalgi även för den som föddes efter 80-talet.
Hanna Stiltje, en världsberömd konstnär, presenterar sitt senaste verk på Moderna museet – en byrå av bråte. Besökarna blir besvikna av dess anspråkslöshet, men efterhand avslöjas en gripande berättelse om föräldrars svek mot sina barn och vikten av att hålla ögonen öppna för eländet. Sofia Lundberg utforskar frågan om vilken gärning som är viktigast att uppmärksamma: konstnärens eller medmänniskans. Hennes förmåga att väcka tankar och känslor hos läsaren kommer än en gång till uttryck.
Mircea Cartarescu är den rumänska författaren som ständigt tippas få Nobelpriset i litteratur. Melancolia berättar om upplevelsen av separation, det trauma som präglar vår födelse och därefter var och en av våra metamorfoser. Boken utgörs av tre längre historier som länkas samman, skrivna ur en femårings, en åttaårings och en femtonårings perspektiv.
Översättare: Inger Johansson
Kjell och Mårten Westö är båda kända finlandssvenska författare. Nu skriver de för första gången tillsammans. I Åren får vi följa med till barndomen, minnena och vägen till skrivandet. Tonåren såväl som åldrandet skildras personligt och underhållande i brödernas berättelse, och ett rekordårens Finland skildras av två av landets främsta pennor.
Albanien togs efter andra världskriget över av en stalinistisk auktoritär regim. I den växer Lea upp, och utstår statens isolering, övervakning och umbäranden. Fast från barnets perspektiv uppfattas inget av detta. Tvärtom är Lea är stolt över sitt land. På 90-talet när regimen faller, tar den fria marknaden över landet. Vasst och gripande skildrar Lea Ypi en annan aspekt av friheten.
Översättare: Amanda Svensson
Claudia Durastanti fick sitt internationella genombrott med Främlingar jag känner, och nu kommer hennes roman om en uppväxt i Italien på svenska. Claudias föräldrar är båda döva, men annars har de inte särskilt mycket gemensamt. Hennes mamma säger att hon och pappan träffades när hon räddade honom från att hoppa från en bro. Pappan å andra sidan menar att det var när han räddade mamman från att bli rånad. För Claudia blir det böckerna och en omtumlande kärlekshistoria som hjälper henne att skapa sin egen historia.
Översättare: Johanna Hedenberg
Zanyar Adamis debuterar med en självbiografisk uppväxtskildring. Pojken, som är bokens berättarröst, föds i början av 80-talet av två kurdiska gerillasoldater. Det upptäcks att han har en blodsjukdom som utan rätt vård kan innebära döden. Han lämnas hos sina morföräldrar, men familjen tvingas fly kriget från Iran till Irak där de överlever svält och bombanfall. De lyckas skicka pojken till Sverige där han som ensamkommande femåring hamnar hos en fosterfamilj. Året därpå flyr även föräldrarna och pojken får äntligen bo med dem. Men föräldrarna är nedbrutna och förtvivlade över att ha lämnat pojkens syster i Kurdistan.
”Mästerlig” och ”enastående”. Shuggie Bain har fått kritikerna att ta till superlativen. Douglas Stuarts debutroman utspelar sig i industristaden Glasgow på 80-talet. Margret Thatcher sitter vid makten och man måste kämpa för att överleva. Glamorösa Agnes Bain har alltid haft större drömmar än så, men när hennes man lämnar familjen faller allt samman och det kommer an på barnen att fånga henne. Shuggie Bain, den yngsta i syskonskaran, är den som håller ut längst. Men han drömmer sig också bort.
Översättare: Eva Åsefeldt
Leena och hennes finska föräldrar har tillsammans med andra invandrarfamiljer och låginkomsttagare flyttat in i ett nybyggt bostadsområde i 60-talets Ystad. För Leenas familj är den nya lägenheten höjden av lyx: tre rum, balkong, kakel och parkett. Leena rör sig mellan olika världar: skolan, söndagsskolan, simskolan, de vuxnas fester och det roliga fastnar så småningom i halsen på läsaren när det börjar stå klart hur de här barnens verklighet egentligen ser ut. De är en slags maskrosbarn, som kastas i plötsliga ryck mellan perioder av skenbar ordning och fullkomligt kaos. Ett kaos de ständigt är beredda på. Leena lär sig att trolla bort sig självför att klara sig. Varken socialbyrån eller polisen griper in på allvar, men skolan blir hennes tillflykt och räddning. När boken är slut har vi tagit del av en skakande berättelse om barns utsatthet och överlevnadskraft.
Det här är Åsa Linderborgs berättelse om uppväxten med en ensamstående pappa, härdare vid Metallverken i Västerås. En berättelse om klasstillhörighet, manlighet och utanförskap. Om alkoholens makt och en dotters vånda. Drömmen om förändring står mot rädslan att sticka ut. Humorn blir en vardagsstrategi för en brokig arbetarsläkt under folkhemmets storhet och fall.
De föds samma dag, den 12 februari 1950. Naomi i Nigeria, Pia i Sverige. Naomi ser annorlunda ut och förskjuts av sin familj. Hon räddas av Jorinda som kan allt om läkande växter och låter henne växa upp på savannen med elefanter och lejon som vänner. Pia föds på Södra BB i Stockholm, i välfärdens Sverige, men hennes föräldrar är alkoholister och uppväxten i ett missbrukarhem sätter djupa spår. Naomis och Pias oförutsägbara livsresor rymmer såväl sorg och glädje som dramatik och kärlek, och som en röd tråd löper deras starka vänskap.
Alex Schulman befinner sig på sin mammas lantställe för att övertala henne att skriva in sig på en avvänjningsklinik. Det räcker nu. Han vill ha sin mamma tillbaka. Den glada mamman han minns från barndomen. Vad var det egentligen som det gick fel mellan dem? Genom Alex djuplodande och smärtsamma tillbakablickar till barndomen får läsaren följa det krackelerande förhållandet mellan mor och son. Vi får också läsa om medberoende, längtan och det outtröttliga behovet av försoning.