Yttrandefrihet: Ola Larsmo talar till Uma Singh

Ola Larsmo är ordförande i Svenska PEN. Han debuterade som författare år 1983 och är hösten 2016 aktuell med romanen Swede Hollow.  Vid sidan av sitt författarskap är han verksam som kulturjournalist och samhällsdebattör, främst i Dagens Nyheter. Han är även en stor kännare av irländsk och norsk litteratur.

Du är ordförande i Svenska PEN, varför är PEN viktigt?
– PEN grundades 1921 som en förening för litterärt utbyte mellan författare från olika länder. Men i takt med att nazismen tog över i Tyskland tvingades den internationella författarföreningen också ta ställning för förföljda författare. Efter kriget antog flera starka skrivningar i PEN charter om att den som är medlem förpliktigar sig att försvara yttrandefriheten – och motverka rasism. PEN är idag världens största litterära organisation med närvaro i 100 länder.

Motiverar politik och samhällsfrågor dig att skriva?
– Jag tror det är att börja i fel ände. Skriver man tvingas man alltid närma sig det komplicerade och det svåra (om man inte är nöjd med vykort) och många författare har upplevt det märkliga att en bok de skrivit plötsligt blivit förbjuden eller de själva förföljda av politiska eller ”moraliska” skäl – medan de själva bara försökt skriva så ärligt och tydligt som möjligt om världen. Det är så litteratur funkar. Den originella och betydande litteraturen riskerar alltid att komma in på svåra och ”förbjudna” ämnen.

Har du några favoritromaner?
– Egentligen inte, eller rättare sagt: det skiftar. Men två romaner som jag tycker mycket om är Sigrid Undsets Kristin Lavransdotter och Heinrich Bölls Inte ett enda ord.

Fakta: Uma Singh

Den 11 januari 2009 kom den nepalesiska radiojournalisten Uma Singh hem till sitt enkla hyresrum i Janakapur. Strax efter störtade en grupp på femton män in och släpade ut henne på verandan, där hon höggs ned med minst hundra knivhugg. Hon fördes till sjukhus, men dog i transporten på väg till det större regionsjukhuset. Det är svårt att riktigt slå fast vem som stod bakom överfallet, då det fanns så många som hotat henne för hennes journalistik. Tillvägagångssättet tyder på maoistgerillan. Men hon hade också regelmässigt blivit mordhotad för sina reportage om våld mot kvinnor. Den lokala polisen försökte först också åtala Uma Singhs egen syster och göra det hela till en släktfejd.