Amos Oz: ”Historien om Judas har förbryllat mig sen tonårstiden”

En av världens mest hyllade författare, Amos Oz, har avlidit 79 år gammal. Läs gärna den här artikeln om honom publicerades i samband med att hans senaste bok Judas kom ut på svenska. 

2017, ett decennium efter självbiografin och världssuccén En berättelse om kärlek och mörker fick vi äntligen en ny mäktig och mångbottnad Oz-roman, den här gången kring den unga staten Israels våldsamma historia – om misstag, åtrå och obesvarad kärlek. Frågan om förräderiets natur är romanens hjärta: Var Judas svek i själva verket ett missförstånd som kom att utgöra förutsättningen för kristendomens spridning över världen? Judas är en ömsint kärlekshistoria likväl som en allegori över Israel.

Claims to fame: Amos Oz är en av Israels mest lästa och hyllade författare, han har skrivit ett tjugotal skönlitterära verk som översatts till närmare fyrtio språk. Hans berättelser har nästan alltid sina rötter i Israels stormiga historia. Den röda tråden i hans författarskap är att utforska människans sårbarhet och mångfald och att förespråka dialog för att nå en fredlig framtid. Oz innehar även flera andra akademiska titlar och hedersdoktorat. Priser har haglat över honom, som Goethes kulturpris 2005, Prinsen av Asturiens pris 2007, Primo Levi-priset 2008 och Franz Kafka-priset 2013.

Brinner för: Att ta kål på fanatismen. Att jobba för israelisk-arabisk förståelse. ”De som av sin samtid kallas förrädare, har ofta kommit att betraktas som hjältar”, kommenterade han det faktum att han ofta kallades för det förstnämnda.

Bakgrund och familj: Amos Oz föddes 4 maj 1939 som Amos Klausner i Jerusalem. Hans föräldrar Yehuda Arieh och Fania Klausner kom från rysk-judiska familjer och flydde från Östeuropa när klimatet hårdnade för judar i Europa under 1930-talet. Båda föräldrarna var högutbildade akademiker och fadern försörjde sig som bibliotekarie och författare i Jerusalem. Modern led av återkommande djupa depressioner och begick 1951 självmord. Två år senare, vid fjorton års ålder, flyttade Amos Oz hemifrån för att bo och arbeta på kibbutzen Hulda. Det var då han bytte namn till Oz, det hebreiska ordet för styrka. Där träffade han också sin blivande fru Nily. Tillsammans med sina tre barn stannade familjen Oz på kibbutzen i över trettio år, fram till 1986 då de flyttade till Arad i Negevöknen på grund av ett av barnens svåra astma.  Idag bor paret Oz i Tel Aviv.

Amos Oz vardag 2017: För tre år sedan flyttade alltså han och hustrun till Tel Aviv, de ville vara närmare sina fyra barnbarn. Men Oz saknar fortfarande öknen, vilken gav honom ”perspektiv på evigheten”. Hans tidiga morgonpromenader går nu i stället till stranden, eller parken, men vinden och trädens skuggor får honom fortfarande att minnas vad som är viktigt och inte, vad som är förgängligt och vad som kommer att bestå. Innan solen gått upp sätter han sig vid skrivbordet i arbetsrummet på tolfte våningen och börjar skriva med penna och papper; kladdiga utkast som han sedan skriver rent med pekfingrarna. Halv nio har han skrivit klart. ”Men på eftermiddagen går jag tillbaka till skrivbordet för att stryka allt som jag skrev på morgonen”, konstaterar han. Att ta bort text är minst lika viktigt som att skriva, framhåller Oz. ” Jag undervisade en gång på en skrivarkurs. Jag sa till dem: jag kan inte lära er att skriva, det kan ingen, men jag kan lära er vad ni ska stryka.”

Hedervärd insats: I Hur man botar en fanatiker ger Amos sin personliga tolkning av vad fanatism är, vem som blir fanatiker och vad man kan göra för att bekämpa fanatism såväl hos andra som hos sig själv. ”Syftet med boken är dock inte att omvända fanatikerna, dem kan ingen nå. Den vänder sig till dem som är i farozonen för att radikaliseras”, säger Oz. Boken delas årligen ut till Sveriges gymnasieskolor genom stiftelsen Teskedsordern som grundades 2006 av Tidningen Vi och i vilken Amos Oz är hedersledamot.

Bästa egenskap: ”Jag lyssnar.”

Sämsta egenskap: ”Jag är alldeles för ordningssam. Nästan tvångsmässig.”

Ungdomsdrömmen: ”Att bli brandman. För att imponera på tjejerna. När jag var liten ville jag bli en bok! Det verkade vara det tryggaste i en värld av våld och dödande.”

Så börjar nya romanen Judas: ”Här följer en berättelse från vinterdagarna i slutet av 1959 och början av 1960. Det är en berättelse om misstag, åtrå och obesvarad kärlek och det handlar också om en teologisk frågeställning som förblir olöst.”

Missa inte: Här kan du läsa Dagens Nyheters hyllning av Judas. Oz anses i och med den här romanen mer aktuell för Nobelpriset än någonsin.

Sagt om Oz: “Eloquent, humane, even religious in the deepest sense, [Oz] emerges as a kind of Zionist Orwell: a complex man obsessed with simple decency and determined above all to tell the truth, regardless of whom it offends.” Newsweek

av Caroline Geijer
Källor: Vi Läser (Catrin Ormestads intervju med Amoz Os i Tel Aviv, nr 1 2017), Wahlström & Widstrand, The Guardian