Mångmiljonsäljande Nele Neuhaus: "Ingen ville ge ut min bok – då gav jag ut den själv"

Den som när författardrömmar har mycket att lära av Nele Neuhaus – en av Europas första och största självpubliceringssuccéer, som numera har miljoner läsare och ges ut av de största förlagen. Men det ligger hårt jobb bakom – själv minns hon hur det var att tjata på pressen och själv köra ut bokhögar till handlarna. Nu är Nele Neuhaus aktuell med sin tredje bok på svenska: Annars skjuter jägaren mig.

Berätta – hur kom det sig att du blev författare?

– Väldigt tidigt i livet upptäckte jag min passion: att hitta på historier. Min bror, mina systrar och jag åkte till biblioteket en gång i veckan och tog hem tre böcker var. Vi älskade att läsa! Så fort jag fick en ledig stund satte jag mig och skrev. Jag drömde om att bli författare. Men det tog mig 25 år innan drömmen blev sann.

Jag träffade min första man på en hästtävling och vi ägnade de kommande 20 åren åt vår gemensamma hobby – hästar, i kombination med min mans jobb. Mitt skrivande blev något jag gjorde på fritiden, en passion som han inte stöttade. Under sent 1990-tal lyckades jag på något sätt färdigställa mitt första manus, Swimming with sharks, och jag var så entusiastisk att jag skickade det till de största förlagshusen i Tyskland. Det som hände är troligtvis ingen överraskning för någon debuterande författare: jag fick artiga standardsvar av förlagen, som avböjde mitt manus. Ingen ville publicera min bok!

Några år senare sprang jag på de magiska orden Book on Demand – med andra ord, möjligheten att själv publicera sin bok. Det var ett nytt sätt att publicera och år 2004 tog jag chansen att själv styra min framtid. Jag kalkylerade riskerna väldigt noga, vilket ledde till den första utgåvan av Swimming with sharks var en upplaga om 500 exemplar (en väldigt liten upplaga, reds anm). Jag organiserade en lanseringsfest och bjöd in alla mina vänner och några journalister, som rosade boken. Min plan gick som jag tänkt. Efter några dagar var den första utgåvan slutsåld och jag beställde nya böcker.

Jag investerade mycket tid och energi på marknadsföring: värvade röster från olika bokhandlare, skapade min egen hemsida, höll högläsningar med bara två till tre lyssnare och tog själv kontakt med journalister. Det var en jobbig väg för att nå önskat resultat. Men snart började läsarna efterfråga mer att läsa, och det var så An unpopular woman, min första Taunus-triller, föddes. Även om jag med min andra bok också jobbade helt ensam var jag mer säker i min roll. Nu beställde jag en första upplaga om 1000 exemplar. Då började också bokhandlare få upp ögonen för mina Taunus-kriminalromaner och så började de lägga beställningar. Jag skrev adresslappar och fakturor och levererade böckerna själv.

Den andra Taunus-romanen Friends with death trycktes i en första upplaga om 5000 exemplar och sålde slut inom tre månader. Jag hade slutat tänka på att bli antagen av ett riktigt förlag, men plötsligt blev jag kontaktad av en redaktör på det prestigefyllda förlaget Ullstein Publishing House i Berlin. Hon hade läst min senaste bok och undrade om jag var intresserad av att jobba med dem. Jag tvekade inte en sekund, utan tog chansen direkt.

Jag kommer ihåg hur utmattande det var att gör allt själv; skriva, redigera, välja titel, göra omslagslayout, marknadsföra, leverera …

Hur viktigt är det att ge ut sina böcker via ett förlag?

– Det är fortfarande viktigt för en författare att vara utgiven på ett förlag, även om det idag finns möjlighet för alla som drömmer om att få ge ut böcker att också göra det. Jag tror dock fortfarande att ett väletablerat förlagshus är en författares bästa partner. Jag kommer ihåg hur utmattande det var att gör allt själv – skriva, redigera, välja titel, göra omslagslayout, marknadsföra, leverera … Alla de stegen var lärorika erfarenheter, vilket gör att jag nu uppskattar allt en förläggare gör. Idag har jag ett erfaret team som stöttar mig med alla dessa steg så att jag kan fokusera på att skriva böcker. Utan förlag hade det varit betydligt svårare att bli så framgångsrik som jag är idag.

Har du några bra råd till någon som drömmer om att publicera sig själv?

– Var självkritisk! Tänk inte på topplistor när du skriver. Läs, läs, läs så mycket du kan! Det vässar din förmåga att uttrycka dig. Och fortsätt skriva. Inte bara med intentionen att ge ut titlar – att skriva hjälper dig att hitta en egen stil. Låt inte andra människor avskräcka dig och försök hitta någon som kan läsa ditt manus och ge ärliga synpunkter. Inte en familjemedlem eller en nära vän. Redigera din text om och om igen, den blir bättre varje gång!

Vad är den bästa responsen du kan få från en läsare?

– Jag älskar när en läsare berättar att de glömt allt runtomkring, även sin familj, när hen läst min bok!

Vad fick dig att intressera dig för kriminalromaner?

– Jag älskar att läsa kriminalromaner och jag älskar också att se spännande filmer. I Tyskland sänds en populär serie på tv sedan över 30 år tillbaka som heter Aktenzeichen XY och handlar om olösta brott. Den tv-serien var min första kontakt med brottsvärlden och jag blev direkt fascinerad av hur utredarna löste svåra fall. När jag var yngre skrev jag historier i skrivböcker eller på en gammal skrivmaskin och redan då var mina historier fulla av spänning och drama. Jag älskar fortfarande att hitta på historier fulla av hemligheter och överraskande vändningar för att sedan lösa pusslet.

Enligt min åsikt är gamla sagor kriminalromaner från våra förfäder.

 Hur fick du idén till att skriva moderna kriminalromaner med inslag av ett sagotema?

– Enligt min åsikt är gamla sagor kriminalromaner från våra förfäder. Jag kommer ihåg att det var med skräckblandad förtjusning jag läste dessa, ofta ganska blodiga historier, i min barndom och jag var djupt fascinerad och intresserad av frågeställningarna kring etik och moral, vad som är rätt och fel. Jag antar att det är så många känner kring de gamla sagorna. Alla känner till Den stora stygga vargen eller Snövit. För mig blir sagotemat en påminnelse av vad som påverkade mig djupt som barn.

Vad gillar du själv att läsa?

– Jag älskar deckare och thrillers, men jag läser också mer klassisk litteratur, noveller och biografier. Det är fantastiskt när jag läst en bra bok och inser att det finns fler av samma författare. Det hände mig med Dick Francis och Stieg Larsson för några år sen. Detsamma gäller Lee Child, Jussi Adler Olsen, Val McDermid, Håkan Nesser och Karin Slaughter. Ännu roligare är det när  människor berättar att detsamma gäller för dem med mina böcker.

När ett ämne intresserar och fascinerar mig kan jag tänka på det i veckor eller månader.

Var finner du inspiration?

– I vardagslivet! Jag tar mig genom livet med öppna ögon och öron, läser tidningen varje morgon och får notiser i mobilen från de övriga tidningarna. De flesta idéerna till nya böcker får jag genom nyheter eller tv-dokumentärer. När ett ämne intresserar och fascinerar mig kan jag tänka på det i veckor eller månader. Sen vaknar jag en dag och har hela storyn i huvudet!

Av Johanna Stenius
Översättning Caroline Hejninger