1. Alfred i Emil i Lönneberga

Han må vara en fantastisk vän till Emil men ärligt talat, är det verkligen okej att låta sig övertalas av en femåring att tacka nej till ett frieri? ”Jo, det där med gifteriet som vi har talat om… hör du, det tar vi och skiter i.” Alfred simmar helt enkelt hellre bland näckrosorna med Emil än hänger med Lina på stugtrappan.
Sluta mobba Lina, säger vi!
Läs en bra krönika om detta här.

2. Howard Belsey i Om skönhet

Han ser verkligen ut att vara en underbar pappa och make. Men, så är det inte. Howard är otrogen mot sin fru med två olika kvinnor, inklusive kvinnan som krossade hans sons hjärta. Allvarligt talat??

3. Muminpappan

Ack, den frihetstörstande pappan. Han lämnar sin familj gång på gång utan att berätta varför. Han hjälper inte till i huset utan sitter och skriver och skriver på en memoar som alla förväntas vara intresserade av att lyssna på högläsning ur vid vilket tillfälle som helst. Han känner allting så starkt, så starkt att andras behov och omständigheter kan totalt ignoreras.
Hallå Muminpappan, det är väl inget fel med att fråga andra hur de mår ibland? Eller kanske säga hejdå när man ger sig av?
Läs ett blogginlägg om detta här.

4. Heathcliff i Svindlande höjder

Tom Hardy som Heathcliff

Trots att Heathcliff av många beskrivs som en av litteraturens mest romantiska karaktärer kanske det ändå säger mer om den snäva ”sårade-slutna-anti-hjälte”-mansbild vi är matade med, än något annat.

Visst, ingen kan tvivla på att hans känslor för Catherine är sanna och starka, och hans vedervärdigt sorgliga barndom spelar självklart in. Men han beter sig ju som en sociopat! Skäller, härjar, tar till våld. Skrämmer och skriker. Fast längst där inne finns förstås ett hjärta av guld… SNARK och nej tack. Det är tur att Svindlande höjder kom 1847, för den här typen av mansroller känns ej så sköna 2019.

5. Eugene i Lila hibiskus

Eugene Achike är en prominent och respekterad katolsk affärsman, som bakom kulisserna är en överkontrollerande tyrann som misshandlar sin familj. Att begå övergrepp är alltid illa, men att göra det medan omgivningen hyllar en för att vara godhjärtad är ännu värre.

6. Ronja Rövardotters pappa

Han vill bestämma över allt. Han skriker, gråter, beter sig i de flesta situationer som ett stort barn. Hur orkar Lovis? Nej, det gör hon ju inte riktigt…
Här måste vi ändå påpeka vilken fantastisk tolkning av Mattis som görs av Börje Ahlstedt i filmatiseringen från 1984. En av filmhistoriens starkaste.
Läs en fin analys av Ronjas föräldrars relation här.

7. Edward Cullen i Twilight

Okej, vi är team Jacob. Men vem är inte det? Att Edward är tonårstjejernas drömpojkvän gör det faktum att han är en riktig stalker ännu värre. Han har inga andra intressen än att dricka blod och att vara kär i Bella. Han försätter henne i fara hela tiden, men dumpar henne när hon blir kär i honom. Han hör inte av sig för att kolla om han är okej, men när han sedan kommer tillbaka vaktar han varje steg hon tar. Dessutom tvingar han in Bella i äktenskap – alltså?!

8. Matildas pappa i Matilda

Stackars Matilda. Den smarta, belästa lilla flickan föddes helt enkelt till två helt vidriga föräldrar, Zinnia och Harry Wormwood. Pappan är helt enkelt ondskefull, på det vis som bara Roald Dahl kan skriva fram.

9. Ted Wetter i Swedish Love: filmhelgen

Johan Theorins kortroman om en porrfilmsinspelning i en isolerad villa på den svenska landsbygden är som gjord för att skildra grisiga karaktärer. Det är årets sista porrfilmning, sent i december, och borde vara ett enkelt jobb. Men ingenting går som planerat när de isoleras av en snöstorm. Porrfilmsregissören Ted Wetter är den som har makten. Han låter inte de unga, kvinnliga amatörerna gå därifrån när de ångrar sig och är en mästare på att manipulera.

– Makten har regissören, och det är nästan uteslutande en man. Swedish love handlar om den manliga makten, och den sämsta sortens manliga beteende, säger Johan Theorin om boken.