Böcker som bjuder stillhet som motkraft till samhällsstressen

Fler och fler av oss blir sjuka av stress och saknar verktygen för att närma sig inre lugn. Bland höstens böcker finner vi litteraturen som vill hjälpa oss att få nya perspektiv på liven vi lever och redskap för att finna stillhet. Och författarna gör det både genom mindfulnessövningar och dagböcker om fårhållning.

Vi vet väl alla hur det är när morgonrutinerna avlöses av arbetsrutinerna som avlöses av kvällsrutinerna innan några timmars sömn pausar det hela innan det börjar om igen. Allt som ska planeras, allt som ska redas ut, allt som ska kommas ihåg, allt som ska checkas av. Producera, konsumera, prestera, värdera – repetera. Pust.

Känner du dig stressad bara av att läsa om det? Du är inte ensam. Önskar du att det vore annorlunda, lugnare? Inte ensam nu heller.

Vi är inte effektiva när vi rusar på, trots att många tror det.

– Vi har ett sådant tryck i samhället idag att behovet av stillhet är större än för bara tio år sedan. Vi översköljs av så mycket hela tiden utan att det finns inbyggda luckor för återhämtning i vardagen. Men vi är inte effektiva när vi rusar på, trots att många tror det. Som motkraft behöver vi ta oss mer utrymme för medvetenhet, säger Ola Schenström.

Han är en av Sveriges främsta experter på mindfulness – medveten närvaro. För tio år sedan gavs hans Mindfulness i vardagen ut och nu är han aktuell igen med titeln 52 vägar till mindfulness. Boken består av vardagsövningar som ska vara lätta att ta till sig och få oss att må bättre. För det behöver vi.

Allt fler människor blir stressade och sjukskrivningar kopplade till stress har ökat på bara några år. Att vi är stressade och behöver hjälp med att komma ner i varv syns i köerna till sjukvården – men också bland höstens böcker. Där hittar vi olika strategier som förhåller sig till samtidens hektiska ekorrhjul. Det kan handla om att göra färre saker under längre tid, eller att helt enkelt göra andra saker.

Även när det handlar om att rusa runt en flock och få dem att hoppa tillbaka över staketet eller brotta ner en stor bagge för att klippa ullen vilar det ett upphöjt lugn över tillvaron. Jag tror det handlar om att jag står i direkt relation till något levande som samtidigt är närmast orubbligt i sina egna rörelser. Fårens beteende och vanor – överförda genom ändlösa generationer – gräset som växer, regn, torka, kyla, värme, mat, bajs – allt lever sitt eget liv utan hänsyn till vad jag tänker om det. Fåraherden är ensam men har sällskap av allting.

Axel Lindén är akademikern som blev bonde. Fårdagboken är hans debut och beskrivs som en ”litterär dagbok om de vägval vi gör i livet”. För sju år sedan förändrade han och familjen sina liv genom att flytta från lägenheten i Stockholm till en gård med får i Östergötland. Ett hus med djur på landet är nog för många svenskar sinnebilden av lugn. Men är det så i praktiken?

– Jag tror att herden i Fårdagboken verkligen inte behövde något annat än fåren. Själv är jag osäker. Jag snuddade väl vid känslan ett tag men den är ju hisnande, oerhörd. Att vara helt befriad från allt annat som snurrar – förväntningar, krav, ekonomi, åsikter, bedömningar, att verkligen bara behöva fåren, utan vittnen, utan bekräftelse. Det är extremt, säger Axel Lindén.

Även om ett fysiskt avstånd till samhällets måsten erbjuder en naturlig distans så är det naturligtvis inte riktigt så enkelt. Att sköta en gård med djur tar tid som inte går att kompromissa med. Kopplingen till det hetsiga livet i stan kanske blir lösare men upphör att existera gör den inte.

Nej, inre lugn och ro hittas nog inte på en geografisk plats (även om den svenska landsbygdens stillhet säkert underlättar letandet). Ta den norska äventyraren Erling Kagge som exempel. I sin bok Stillhet i tidens larm utgår han från sina strapatser och söker den stillhet som inte är platsbunden, utan som finns inuti oss att nå när som helst. Och samma sak gäller när en ska öva upp sin mindfulness.

Ändå är det inte ovanligt att det rynkas på näsan när ord som ”meditation” dyker upp. Hur kommer det sig?

Tio minuter om dagen av enkla övningar – som att fokusera på hur andetaget känns i kroppen – menar Ola Schenström kan räcka för att märka skillnad. Övningar vars syfte är att vi ska bli mer närvarande och medvetna om vad som händer i oss själva och runt omkring oss. Sådant som de flesta kan komma överens om är positivt. Och ändå är det inte ovanligt att det rynkas på näsan när ord som ”meditation” dyker upp. Hur kommer det sig?

– En av orsakerna till fördomar är hur hjärnan fungerar. Vi gillar inte osäkerhet och när det är något vi inte vet så mycket om fyller vårt sinne i automatiskt. Hör vi då ett ord som ”mindfulness” kan en bild av en människa i lotusställning poppa upp och vi kan avfärda det som något flum vi inte vill ha. Men mindfulness är inget nytt och det är verkligen inga konstigheter, säger Ola Schenström som för övrigt alltid förespråkar att man gärna kan sitta på en helt vanlig stol och göra övningarna.

Även meditationscoachen Suza Yalof Schwartz tar upp de här fördomarna i sin bok Unplug – den enkla vägen till meditation och inre lugn, som dessutom tillägnas ”stressade skeptiker och moderna sökare”. Hon skriver:

Innan jag inledde min resa skulle jag ha skrattat om du sa att nyckeln till att bli effektiv, produktiv, lyckligare och mer framgångsrik inte var att bli snabbare och göra och anstränga mig mer, utan att sakta ner och vara närvarande.

Kanske är det inte så konstigt att det finns en utbredd skepticism mot sätt att reducera stress. Vi lever ändå i ett samhälle som använder stressen som bensin för allt som ska produceras och presteras på kortast möjliga tid. Vi kan kalla det produktions- och konsumtionssamhällets inbyggda försvarsmekanism. Frågan då är hur länge vi kan hålla på innan bensinen – och vi med den – tar slut. Och även vad vår ”gasen i botten”-mentalitet gör med vår värld.

För Axel Lindén erbjuder livet som fårbonde en viss känsla av stillhet som inte fanns där förut. Men myntet har som bekant två sidor.

– Vad gäller fåren och odlingarna här på gården kan jag känna en viss frid av att på nära håll se hur naturen fungerar och dessutom koppla ihop det med min egen vardag. Även om verksamheten inte gör särskilt stor skillnad är det uppmuntrande och kanske lugnande att se att det vore möjligt att leva utan all bekvämlighet och lyx som erbjuds i världen. Samtidigt har nog min oro för de olika ekologiska kriserna – klimatet, den biologiska mångfalden, degraderingen av ekosystemet – ökat sedan jag blev bonde. Jag förstår nu på ett mer konkret sätt problemens innebörd och vidd, vilket inte direkt är avstressande.

Av: Karin Andersson

Böckerna som nämns i texten är:

Ola Schenström, 52 vägar till mindfulness 

Axel Lindén, Fårdagboken

Erling Kagge, Stillhet i tidens larm 

Suza Yalof Schwartz, Unplug – den enkla vägen till meditation och inre lugn